Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 dec. 1926 - Brittiska rikskonferensens resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
585
hälles i allmänna ordalag nyttan av samverkan. Den ömtåliga frågan
om huru man skulle förfara vid eventuella kompetenskonflikter dem
emellan förbigicks under tystnad. Dominionregeringarna ha numera
i allmänhet i London särskilda ombud för personlig kontakt med
brittiska regeringen, men genom förändringen i generalguvernörernas
ställning finnes däremot nu i dominionhuvudstäderna ingen
auktoritativ representant för brittiska regeringens synpunkter. Denna lucka
konstateras i betänkandet, vilket förordar »utvecklingen av ett system
av personlig kontakt» men överlåter detaljernas utformning åt
framtida förhandlingar.
Allra sist gör det märkliga betänkandet några uttalanden i aktuella
utrikespolitiska frågor. Det avråder sålunda underskrivandet av
protokollet om obligatoriskt hänskjutande av internationella rättstvister
till Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag. Det tillkännager samtliga
regeringars anslutning till de senaste besluten i Geneve i fråga om
de amerikanska förbehållen vid eventuell anslutning till protokollet
om Haagdomstolen. Allra sist uttryckes ett gillande av
Locarnopoliti-ken, dock utan att därvid något rättsligt accepterande sker för
dominions’ del av de förpliktelser brittiska regeringen åtog sig i
Locarno-fördragen.
Om övriga konferensbeslut är det nödvändigt att fatta sig kort,
enär utrymmet ej medger ett närmare ingående på de detaljrika
uttalanden, som gjordes i en mängd frågor, särskilt av ekonomisk natur.
Fri samverkan var även här den allmänna lösen, men här trängde
sig de praktiska behoven av större enhetlighet oemotståndligt fram,
medan däremot på författningsområdet de flesta besluten gingo ut
på att, dominions’ självständighetsbegär till behag, lossa på
enhetlighetsformerna. Sålunda stabiliserades ekonomiska rikskommitténs
ställning, och den fick vissa direktiv för sin fortsatta verksamhet. De
nybildade institutionerna för tillämpad naturvetenskap uppmuntrades
med lovordande resolutioner, maningar till intim samverkan med
motsvarande företag i olika riksdelar och rekommendationer till
ekonomiskt stöd. Allmänna riktlinjer fastslogos för imperiets
kolonisation, utväljande av kolonister, reseunderstöd, förenkling av
medborgarskapsbestämmelser, större enhetlighet på
socialförsäkringsområdet m. m. Som ledande syftemålsprincip fastslogs »fördelning
av rikets vita befolkning i hela rikets bästa intresse». Skarpt
betonades, att problemet ej kunde lösas genom blotta överflyttandet av
stora mängder folk från Storbritannien till glest befolkade trakter i
dominions, och i allmänhet varnades för »massrörelser». I stället
förordades vetenskapligt noga genomtänkta kolonisationsföretag enligt
metoder, som vore ägnade att främja kolonisternas egen välmåga och
deras nya hemlands välfärd. Luftkommunikationernas utveckling
förordades, varvid särskilt framhölls betydelsen av linjerna Kap—Kairo
och Australien—Singapore. Åtgärder mot utrotande av den hotade
fenval- och blåvalstammen i södra Atlanten bragtes på tal.
Behovet av gemensam lastlinje inskärptes. Främjandet av brittisk
filmindustri förordades med en motivering, som skarpt tog sikte på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
