Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Arbetslöshet som socialpolitiskt medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 DAGENS FRÅGOR
socialpolitik, som främst kommer de lägre inkomsttagarna till godo,
vilken kännetecknar den senaste utvecklingen i England, inneburit en
förskjutning i stor skala av inkomster till dessa och från de högre
inkomstlagren.
Av särskilt intresse är verkan på understödsverksamhetens
omfattning av arbetslönens reglering ovan marknadens jämviktsläge. Denna
har — i likhet med utvecklingen i övrigt inom modern engelsk
socialpolitik – väsentligen framtvungits på grund av grovarbetarnas,
transportarbetarnas och de halvyrkeslärda arbetarnas alltmer dominerande
ställning inom den engelska arbetarrörelsen, något som fört till att
denna, såsom visats i de förut omnämnda artiklarna i Svensk Tidskrift,
i allt större utsträckning kommit att gå över på de politiska i stället
för de fackliga medlen.
Henry Glay, som är en ivrig anhängare av denna moderna
engelska socialpolitik, framhåller nu klart och tydligt den roll som den
engelska arbetslöshets »försäkringen» spelat härvidlag, något som är
av särskilt intresse på grund av att man eljest i England synes på
ett egendomligt sätt — av vad anledning kan lämnas därhän — vilja
förbise eller i varje fall tala tyst om den saken. Han skriver:
»Höjningen av arbetslönen måste ha medfört arbetslöshet, och
arbetslösheten skulle återigen ha tvungit ned lönerna igen, om ej
understödsverksamheten åt de arbetslösa förefunnits . . . .» Lönenämnderna och
organisationerna av grovarbetare och liknande arbetare, vilka hade inga
eller obetydliga arbetslöshetskassor, ha, endast på grund av att staten
lämnat arbetslöshetsunderstöd åt arbetare, som deras lönepolitik gjort
arbetslösa, kunnat ta risken av att föra en dylik lönepolitik och hålla
lönerna högre än marknaden tillåter. »Lönesatser och arbetstillfällen
höra samman; om lönesatsen är för hög, uppkommer arbetslöshet».
I själva verket utgör det offentliga arbetslöshetsunderstödet ett
faktiskt lagstadgat inkomstminimum inom industrien; och detta kan ej
etableras, utan att staten på samma gång tar på sig ansvaret för den
lönepolitik, som medför att det träder i kraft. Understöd åt
arbetslösa betyder, att det allmänna sanktionerar en viss lönehöj d som den
»rätta», såsom den, vilken bör av någon anledning upprätthållas, och
arbetslöshetsunderstöd, i vilken form de än må lämnas, betyda
sålunda offentlig reglering av arbetslönerna. Arbetslöshet som
socialpolitiskt medel kan alltså sägas karakterisera den moderna engelska
utvecklingen.
Detta är tydligen den diametrala motsatsen till den amerikanska
utvecklingen. Den engelska linjen betyder, att medborgarna i mindre
utsträckning leva på egna och i större på andras inkomster, och att
man föredrar, att somliga få högre löner och andra gå arbetslösa med
understöd från det allmänna, d. v. s. skattebetalarna, framför en
lägre lön med ökad sysselsättning och förtjänstmöjligheter för alla.
Den amerikanska betyder utveckling mot ett samhälle, där var och
en kan försörja sig själv på ett anständigt sätt.
Det är möjligt, att den engelska linjen, såsom Henry Glay anser,
bidragit till att för tillfället förbättra villkoren för den engelska ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
