- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
582

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

582 DAGENS FRÅGOR

eventualitet ganska nära. Förenta Staternas erkännande synes lika
avlägset som någonsin.

Det finansiella läget är ännu svårare. Brytningen med England har
medfört en stark belastning på den långa handelskredit, varav
Sovjetunionens utrikeshandel är absolut beroende. Ryssland är alltjämt till
sin ekonomiska typ närmast ett kolonialland, d. v. s. landet har för
lång tid framåt ett naturligt och legitimt behov av en ständig
kapitalimport. Denna tillbakahålles emellertid på grund av den politiska
ledningens anti-västerländska karaktär. Så länge detta tillstånd av
självblockad upprätthålles, sättes den ekonomiska utvecklingen på ett
artificiellt sätt tillbaka. Betalningsbalansen upprätthålles till priset av
produktionens fördyrande och konsumtionens tvångsvis skeende
ned-pressning. Bondeklassen bär på sin rygg statsindustriens dyrbara
lyxbörda.

En kommunistisk stat kan dock knappast föra en principiellt annan
ekonomisk politik än den som för närvande tillämpas i Sovjetunionen.
Men därför synes också den kommunistiska statens läge i längden
hopplöst. De enda möjligheterna till räddning torde ligga antingen i
en framgångsrik världsrevolution av kommunistisk karaktär under rysk
ledning eller i en rysk seger i ett allmänt krig mot Europa.
Ingendera möjligheten lär man emellertid ens i Moskva längre tro på.
Endast den i andlig isolering uppfostrade kommunistungdomen tror
ännu på dessa chimärer. I denna tro ligger emellertid en fara för
världens fred.

Jubileumsstämningen har emellertid fördystrats icke endast av det
svåra yttre läget utan även på grund av de inre dissonanserna. Under
det de uppbådade massorna jublade kring de röda militärparaderna,
förföljdes och smädades kommunismens främsta personligheter, i
synnerhet den verklige segraren vid novemberrevolutionen 1917,
organisatören av inbördeskrigens segrande arméer, Trotskij. Det Stalinska
partifogdeväldet tål ingen opposition och framför allt inga politiska
personligheter. Den revolutionära elden har slocknat, saltet har mistat
sin sälta, och sovjetstatens överbyggnad är numera endast en tung
och föga effektiv organisation utan nämnvärt andligt innehåll.

Det är åtskilliga omständigheter som kommit Europas
uppmärksamhet att på sista tiden i ganska hög grad
inriktas på Rumänien. Det nya Europas balans kräver att Rumänien,
liksom Polen, skall utgöra en fast och stark statsbildning. I detta
hänseende ha emellertid förhoppningarna knappast infriats. Det yttre
läget är oroväckande. Rumänien är omgivet av tre öppna fiender:
Ungern, Ryssland och Bulgarien, och av tre ljumma vänner:
Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. De tre fiendernas fiendskap är
uppenbarligen oförsonlig. Från dem samtliga har det nuvarande
Stör-Rumänien rövat områden med nationell befolkning och historisk
samhörighet, vilkas förlust dessa grannstater aldrig torde komma att
frivilligt acceptera. Vänskapen med Jugoslavien och Tjeckoslovakien —
lilla ententen, som ju huvudsakligen är ett rumänskt verk — har

Den rumänska
oron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:36:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1927/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free