Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AKADEMISKA STUDIERNAS REFORMERING 23
senaste mansåldern stigit i proportion till ökningen i
högskolornas omfattning.
För att få en bakgrund för behovet av åtgärder kan det vara
lämpligt alt i några få siffror sammanfatta utvecklingen mellan
femårsperioden 1896/1900 och senast redovisade år, 1926. Den
ter sig som följer:
1896/00 1926
Studenter vid univ. o. allm. högsk ....... 2,594 7,593 4,999 193
» vid alla högskolor ............ 3,447 9,301 5,854 170
Professorer vid univ. o. allm. högsk ..... 139 196 57 41
Folkökning ............................ — — — 20
Som härav framgår, är studentantalets ökning vid de allmänna
högskolorna nästan tio gånger så stor som folkökningen, och
fastän ökningen i professorernas antal är föga mer än femtedelen
av studentantalets, är dock även denna dubbelt så stor som
folkökningen. Ännu mer påfallande än som framgår av de allmänna
siffrorna är förändringen inom juridiska och medicinska
fakulteterna.
Det vore kanske orättvist om man sade, att detta medfört någon
påtagligt ökad tillströmning av för studier direkt otjänliga
element; vore det fallet, så låge boten relativt nära till hands, i
ett systematiskt underkännande av de inkompetenta. Man torde
komma sanningen närmare genom att beteckna förändringen med
uttrycket: ökad tillströmning av för fria studier likgiltiga. De
rena examensläsarnas antal är efter alla märken att döma starkt
ökad, den osjälvständiga skolmässighetens anda behärskar
högskolorna sannolikt väsentligt mer än förr, varmed visserligen
också har följt den oförnekliga fördelen att överliggarnas släkte
nästan försvunnit.
En reaktion häremot vore ytterst önskvärd, helst ända ned till
försvinnande av vad jag nyss kallade undervisningsmanien.
Undervisningen borde begränsas till två klart givna och medvetna
uppgifter. Den akademiska undervisningen borde förbehållas
dem som med erforderlig begåvning förena verkligt intresse för
fria studier, vilka antingen vilja bereda sig till självständigt
vetenskapligt arbete eller, alldeles oavsett sin framtida världsliga
uppgift, vilja skaffa sig ett rikare andligt innehåll. De som åter endast
vilja eller behöva inhämta rent konkret, praktiskt vetande av
omedelbar betydelse för utkomsten borde i stället få mer eller
mindre skolmässigt meddelade kunskaper, begränsade till vad
Ökning
absolut
Ökning
i %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
