- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
24

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 ELI F. HECKSCHER

deras yrkesuppgifter verkligen kräva och ej maskerade som fria
studier och fri forskning; sådant är föremålen i grund och botten
alldeles likgiltigt och kommer dem i verkligheten icke till del,
hur mycket man än låtsas som om det vore fallet.

I överensstämmelse härmed vore den rätta lösningen enligt
min mening att avlasta rutinutbildningen från universitet och
högskolor och i stället överföra den till särskilda, skolmässiga
anstalter med akademiskt bildade lärare utan de anspråk som
ställas och måste ställas på personer med uppgift att föra
vetenskapen framåt. Att en sådan lösning skulle göra den andliga
överklassens studier betydligt mindre lockande är otvivelaktigt
men hör just till fördelarna av lösningen, emedan det i högsta
grad kan betvivlas att samhället vinner något på högre utbildning
av stora skaror, vilka sakna både håg och fallenhet för fria studier.

Den kätterska lära jag härmed sökt ge uttryck åt får emellertid
ej missförstås, och några förtydliganden äro därför av behovet
påkallade. Det avgörande är icke studietidens längd ulan
studietidens användning. Också korta studier kunna inviga i
vetenskapligt arbete, även om de naturligtvis icke kunna leda lika
långt in däri som längre studier; men villkoret är att de ställa
studenterna inför problem och tvinga dem att lösa dylika problem
på egen hand, i stället för att svära på magisterns ord — att de
inriktas på självständigt tänkande och kritik. Man behöver ej
ens begära att det elementära skall saknas i en vetenskaplig
undervisning, ty även det kan behandlas vetenskapligt. Det avgörande
är att studierna ej till någon väsentlig del fyllts av mekaniskt
och utan kritik anammat kunskapsstoff.

Det förefaller svårförnekligt, att stora delar av högskolornas
nuvarande ämbetsstudium icke uppfylla detta krav — i flere,
kanske alla fakulteter. Men det är lika givet att alla fakulteter
och alla discipliner ha vetenskapliga uppgifter och att inga av
dem skulle försvinna, även om man kunde flytta bort det
rutinmässiga studiet från högskolorna. Tvärtom är det uppenbart att
både lärare och elever skulle nå mycket större vetenskapliga
resultat under denna förutsättning.

Såvitt jag kan se, står ingen verkligt tillfredsställande lösning
av de akademiska studiernas problem till buds utan att
någ:on-ting så radikalt kommer till ständ. Men det är en nåd att stilla
bedja om, och vissa alternativa möjligheter böra därför också
prövas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free