Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AKADEMISKA STUDIERNAS REFORMERING 27
att en normal ung student svårligen kan få sin hjärna öppnad
genom en tryckt framställning i ett abstrakt ämne, utan behöver
både den personliga kontakt som endast det talade ordet skapar
och även den övade föreläsarens blick för vad han förstår och
icke förstår. Men vid sidan härav föreligger möjligheten av att
göra ett djupt och starkt intryck på åhörarna, vilket de stora
föreläsarna uppenbarligen ha helt annan möjlighet till än fallet
är med deras skrifter. FOT egen del måste jag bekänna att vissa
— långt ifrån alla — föreläsningar av Harald Hjärne höra till de
starkaste ingredienserna i min andliga utbildning, och att under
en tidigare tid Erik Gustaf Geijer ägde denna gåva i kanske ännu
högre grad kan knappast vara tvivelaktigt.
Men i detta finnes intet som helst allmängiltigt. Den
akademiske lärare som gärna håller föreläsninglar har sannolikt skäl att
räkna med intresse för dem också från sina studenters sida, men
för den som ej själv är road av sina föreläsningar utgöra de
sannolikt ingen lämplig undervisningsform. Och just den sega
tradition som binder den akademiska undervisningen vid
föreläsningsformen gör det till en ständigt överhängande risk att man får
för mycket av den i stället för motsatsen. Det är därför direkt
olyckligt att statuterna göra föreläsningar till det normala och
andra undervisningsformer till undantag som kräva medgivande
i varje särskilt fall. Betänkligast är kanske att den ökade
ersättningen för docenterna kommit att förknippas med en skyldighet
att föreläsa; ty om professorernas föreläsningar i allmänhet kunna
glädja sig åt en visserligen icke alldeles frivillig så dock ej alltför
obetydlig åhörarskara, är det direkt dystert att tänka på
huruledes docenter utan examensskyldighet ofta måste förslösa sin
dyrbara tid på föreläsningar två gånger i veckan för ett
auditorium, som kan sjunka till noll och väl knappast i flertalet fall
överstiger ett halvt dussin.
Något större allmängiltighet ha vissa andra grupper av
föreläsningar. I den mån professorer ha nya vetenskapliga resultat
att meddela, ligger det nära till hands att deras egna studenter
få del av dem innan de utkomma i tryck. Men att motivera fyra
föreläsningar i veckan på det sättet är en omöjlighet. En
akademisk föreläsning torde sällan motsvara mindre än ungefär ett halvt
tryckark eller åtta sidor, och om man räknar tjugofem effektiva
föreläsningsveckor om året, skulle detta alltså betyda nya
vetenskapliga resultat i omfång motsvarande 800 trycksidor om året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
