Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Modernt informationsväsen. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MODERNT INFORMATIONSVÄSEN
SVENSKA UPPGIFTER OCH FÖRSUMMELSER
AV PRESSATTACHÉN ESKIL SUNDSTRÖM, London
När Tegnér manade sina landsmän att inom Sveriges gräns
erövra Finland åter, var det den förkrossade nationella
självtilliten han sökte återuppväcka. Den generation av svenskar
som tvungits att lämna från sig sista resten av ett historiskt arv
bortom Östersjön hade svårt att finna sig tillrätta i nationella
omständigheter som syntes små och torftiga i jämförelse med
vad som varit. Två århundradens politiska tradition hade
grundlagt hos svensken en vana att blicka utåt, att förnimma ett
medansvar i tingens gång på de stora tummelplatserna. Sveriges
nationella energi, som dittills ständigt förnyats genom beröring med
det europeiska händelseförloppet, såg sig instängd bakom en mur
av maktlöshet och resignation, och yttervärlden sjönk undan vid
horisonten.
Den inre konsolideringspolitiken, som blev 1800-talets musik,
frambragte ett nytt tänkesätt och, som en följd därav, en ny
tradition inom vår utrikesförvaltning. Kraftkoncentrationen inåt ledde
till ringaktning för förbindelserna utåt, som om vi därav icke
kunde vänta fördel utan endast besvikelser, förödmjukelser och
förtret. Av denna likgiltighet föddes oundvikligen efterhand
nonchalans beträffande vårt lands utrikesrepresentation.
Tillsättandet av en komministerbefattning på landsbygden ägnades större
publik uppmärksamhet än höga utnämningar inom vår
utrikesförvaltning. Utrikestjänstens arbetsuppgifter kringskuros. Bland
svenskar som i utlandet sökte utlopp för sin företagsamhet blev
det en vana att betrakta beskickningar och konsulat som i de
flesta fall obefintliga när det gällde annat än formaliteter. För
praktiskt bruk ansågos de knappast existera.
Det är överflödigt att fördjupa sig i de nya förändringar som
svenskt tänkesätt under de senaste årtiondena undergått. Det
må i detta sammanhang vara tillräckligt att fastslå, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0036.html
