Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Modernt informationsväsen. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De nordiska länderna lysa som en ljus punkt på världens politiska
karta, och Sveriges ledande roll i Norden har blivit erkänd. Det
borde vara överflödigt att understryka, att tillvaron av Nationernas
Förbund också ålägger varje medlem en ideell och reell plikt att
oförtrutet vaka över det internationella politiska spelets gång, icke
blott när egna intressen direkt beröras utan även när det gäller
anlitade metoder och tillkomsten av eventuellt prejudicerande beslut;
och denna plikt snarare accentueras än försvagas, om en medlem
råkar befinna sig i det förmånliga läget att i en mångfald
tvistefrågor kunna intaga en från egna intressesynpunkter frigjord
hållning.
Från 1800-talets inåtvända skede tyckes likväl den ännu
tongivande generationen av svenskar ha ärvt en seg ohåg att taga
riktigt på allvar det emellanåt vid högtidliga tillfällen
framskymtande talet om en svensk mission i nutida värld. Man deltager
med alltför litet intresse och alltför ringa smidighet i
världshändelseförloppet. Man kan icke klaga på kvantiteten av den svenska
pressens politiska information utifrån; telegramavdelningarna äro
tillmätta med en stundom förbluffande generositet. Vad som brister
är en löpande, nationellt självständig kommentar till händelserna.
Varför saknas i vår press en sådan journalistisk typ som den
»diplomatiske korrespondenten»? Är icke det diplomatiska spelet
spännande nog? Äro icke insatserna tillräckligt betydelsefulla för
oss? Eller förmå icke de sensationella gestalterna i förgrunden
att fängsla vår publik? Man kunde ibland önska, att våra politiska
journalister ville tillägna sig något av sina idrottskollegers
raffinerade talang att göra ett evenemang i New York eller London
levande för svenska tidningsläsare. De engelska professionella
fotbollslagens poängställning vecka för vecka följes med vaken
uppmärksamhet. Men hur många svenskar bekymra sig på samma
sätt om det ständigt pågående politiska schackspelet, som i grunden
är så mycket mera dramatiskt?
Sverige har en skyldighet att göra sin röst hörd i världens
rådslag och är berättigat till att begära lystring på grund av sin
kulturella standard, sin ekonomiska framåtanda och sin
ådagalagda höga politiska nivå. Det är den utåtriktade informationens
uppgift att sträva efter att göra dessa krav på respekt för vårt
folk gällande. Här må i förbigående anmärkas, att de som stått
betänksamma mot en rationell utveckling på här antydda linjer
av svenskt informationsväsen naturligtvis icke därför kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
