Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Humanitetsreligion och kristendom. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej är av denna världen’ är ett ansvarslöst uppgivande av de
mänskliga uppgifter, som nu mer än någonsin förr kräva hela
vår inre och yttre kraft. — — — — Vi kunna ej längre leva
med fötterna på jorden och huvudet bland molnen. Vi måste
helt och hållet göra jorden till vårt hem» (Kalendern Svea
1925, s. 19).
Ett sådant uttalande — och det kunde lätt mångfaldigas —
formerar problemställningen klart och bestämt. Det är ju icke
alls fråga om att gentemot kristendomens allvar kräva köttets
lust. Rösterna höjas å den ansvarskännande mänsklighetens
vägnar. Kristendomens övervärldslighetsanspråk står i vägen för
livets sunda utveckling. Nyorienteringen kräves i den
individuella och sociala moralens eget namn. På denna punkt har
därför en prövning att sätta in.
Vi måste vid en sådan prövning helt och hållet bortse från
den obestridliga omständigheten, att humanitetsreligionen vid
uppbyggandet av sin nya moral faktiskt lånar huvudmassan av
byggnadsmaterialet just från kristendomen. Själva
humanitetens begrepp bär ju kristen ursprungsbeteckning. Det vore också
ett hopplöst företag, som ingen på allvar kan åsyfta, att helt
söka borteliminera det kristna inslaget i Västerlandets kultur.
Vad man frånsett de agitatoriska överorden innerst avser, torde
väl icke heller vara något annat än att genom bortskärande av
kristendomens övervärldslighet, dess föråldrade Gudstro, rädda
dess etiska innehåll, dess »humanitet», åt samtidens och
framtidens mänsklighet. Frågan är nu blott, om detta företag
verkligen kan genomföras.
Sedan de sedliga idéerna ryckts ned från himlen och fotats
på jorden, ha de ingen annan förbindande makt över
människan än den, som den av lag hägnade seden förmår skänka.
Moderna tänkare, som konsekvent söka genomföra en
humanitetsetik av antytt slag, utgå från detta faktum. Redan här möter
emellertid en svårighet. Ty vad är egentligen seden? En
produkt av århundradens samliv på gott och ont, ett system av
konventionella principer, vars berättigande ur mera
djuptgripande synpunkter nästan alltid kan ställas under debatt. Seden
är alltid konservativ, en väktare åt det som är. I framtidsdigra
tider, då något nytt håller på att bryta sig fram, lämna
sedvänjorna ingen ledning.
Häremot kan man nu invända, att seden är ett led i den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
