Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1928 - Ministären Ekman inför riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 20 jan. 1928.
Vårt inrikespolitiska liv flyter trögt och till synes
händelselöst i den strömfåra, som bildades genom
ministärförändringen våren 1926, då vågmästarepolitiken blev
regeringspolitik. Det gångna året har ytterligare befästat intrycket att vi
befinna oss i en politisk lågkonjunktur. Den allmänna opinionen är
påfallande likgiltig för ministärens öde och för partiernas förehavanden.
Det är hopplöst att söka väcka intresse för en politisk
principdiskussion. Statsminister Ekman måtte ha insett detta, ty hans bebådade
försvar för den folkfrisinnade regeringskonsten torkade in i
högsommarvärmen. Hr Ekman fann, klokt nog, att det var bättre att regera
än att orera. Kunde han nu också avstå från försöken att reformera
så borde han ha goda utsikter att få vara i okvald besittning av
regeringsställningen till i höst, då riksdagsvalen skola »bringa klarhet i
den politiska situationen» — enligt optimisternas försäkringar.
Hittills har hr Ekman onekligen haft tur. Fjolårets riksdag var
visserligen en svår tid, men han överlevde den dock. Den pers han
fick genomgå var mera förödmjukande än direkt farlig. De stora
partierna till höger och vänster ha varit handikappade av inre
besvärligheter eller av rädsla för nytt regeringsansvar. De ha icke stått
ministären efter livet. 1928 års val till Andra Kammaren kastade
redan i våras sin skugga över partipolitiken på Helgeandsholmen och
kommer att göra det i än högre grad under denna riksdag. Andra
faror än de partipolitiska har väl hr Ekman aldrig räknat med.
Utrikespolitiken »skötes» i Geneve, och förresten ligga vi så behagligt i
skymundan. Hans excellens hr utrikesministern ser icke ut att lida av
oro och bekymmer. Inrikesförhållandena ha utvecklat sig gynnsamt.
Inga svårare arbetskonflikter ha stört lugnet i landet. Det
statsfinansiella läget har avsevärt förbättrats, och tack vare detta är regeringen
i stånd att i år framlägga en budget, som erbjuder den tilltalande
nyheten av skattesänkningar på 20 mill. kr. Under sådana förhållanden
kan man, menar antagligen hr Ekman, taga talet om den politiska
olusten med stort lugn. I sin närmaste omgivning lärer väl hr Ekman
för övrigt icke ha försport några tecken till en sådan olust, lika litet
som hr Herman Lindqvist i fjol kunde upptäcka någon
parlamentsleda mom riksdagshuset!
Den omständigheten att hr Ekman fortfarande sitter kvar som
statsminister och är i stånd att framlägga en budget, som ur flera
synpunkter är värd erkännande, utgör emellertid icke någon
tillfredsställande motivering för det regeringssystem, som han representerar. Här
Ministären Ekman
inför riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
