Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det europeiska krigets nya skepnad. Av K. A. Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 K. A. BRATT
vecklingen söka precedensfall, får man gå så långt tillbaka, som
när människan grep elden, uppfann hjulet eller bemäktigade sig
havet, och överväga de verkningar, som detta medförde.
Men vidare. Man får näppeligen en överblick över läget, om
man icke — samtidigt som man sålunda till sin innebörd och
valens söker fatta begreppet människan i luften — så att säga
i en och samma hand kan samla kontentan av det tidsskede,
som närmast skapat detta läge. Å ena sidan då den i
våldsamt crescendo gående tekniska utvecklingen, ett enda långt
stormangrepp på naturkrafterna med den därav följande
djupgående mekaniseringen av tänkandet och livet; å andra sidan
och parallellt härmed en utveckling, som, född i den stora
revolutionen och med den napoleonska seran, skapar ett
politiskt-militärt system, vilket utvecklas främst på ömse sidor om Rhen,
ett system — Ferrero diagnostiserar det som »Europas militära
ele-fantiasis» — som efter hand genomtränger så gott som alla folk,
transformerande de tekniska resultaten till hjälpredskap i en eller
annan form åt kriget; allt slutande i den »toppunkt», då
västerlandets folk i världskrigets gudaskymning rasa mot sig själva i
inbördes förstörelse. Redan då teckna sig över slagfälten mot
himlen i tätnande skaror, som ett varsel om den kommande
epoken, lufteskadrarnas lätta linjer. Teknikens triumf! Och i
triumfens ögonblick skymten av undergången genom tekniken själv,
genom den tekniskt krigande människan i lufthavet!
Endast från denna tvåfaldiga aspekt, med dessa två strängar
ljudande, synes det finnas möjlighet att bedöma dagen och
morgondagen någorlunda rätt.
Ett lär man beträffande framtiden kunna bli ense om, att det
icke kan vara frågan om en blott upprepning av kriget 1914—
1918 ens i den form det mot sitt slut fick. Det är något nytt,
som kommer. Ingen kan undgå att inse, att kriget håller på
att undergå djupa förändringar, och man känner hur den gamla
marken vacklar som vore den vulkanisk. Men frågan är
varifrån eruptionerna komma och hur pass djupgående
förvandlingen kommer att bliva. Om detta bryta sig meningarna. Vare
sig man ser saken så, att det gäller att med all makt förhindra,
att epoken skall bära krigets insignier, eller uppgiften begränsas
till tryggandet av ett visst land, eller bägge delarna; under alla
omständigheter måste man söka förvandlingens karakteristiska
drag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
