Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Gränsläggningen Finland—Ryssland 1921. Av Ragnar Numelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 LITTERATUR
fortsättas söderut. Under mycken friktion fortskred så gränsgången
några dagar, tills den 16 juli chefen for den ryska delegationen
Razoreniev meddelade, att ryssarna voro helt utan utrustning, varför
de icke kunde fortsätta. Efter nya överläggningar beslöts, att
Razoreniev med en rysk soldat skulle följa med den Ronsdorffskä
delegationen och av den senare erhålla utrustning och tält. Så gick en dag.
Men under den därpå följande natten försvann Razoreniev och soldaten,
efterlämnande blott en liten papperslapp: »meddelar härmed, att jag
på grund -av oenighet med den finska delegationen och enligt order
av R. F. S. R. lämnar arbetet och överger lägret». Efter konferensen
den 10 juli hade dock inga oenigheter förekommit.
Sedan hördes på lång tid intet av ryssarna. Ronsdorffs män
fortsatte gränsgången. Själv sökte prof. Ronsdorff ny kontakt med
ryssarna, begivande sig till kusten. Han fann dem å ett krigsskepp vid
Fiskarhalvön. Alla medlingsförslag strandade dock. Och så reste
ryssarna samma afton sin väg.
Det återstod nu för prof. Ronsdorff intet annat än att fara ned till
Helsingfors för att här söka knyta nya förbindelser med ryssarna via
ryska legationen. I gränskommissionen hade Razoreniev ersatts av
en annan man vid namn Tajoshnik. Under ledning av utrikesminister
Holsti höllos nu med ryssarna en hel del överläggningar i Helsingfors.
Enighet beträffande gränsens gång vid ^7aitolahti på norra
Fiskarhalvön uppnåddes likväl ej. Från rysk sida påyrkades en helt ny
gränsgång, man påstod sig ej nöjd med den från finskt håll öppnade
linjen. Att arbetet i fält efter några veckor bleve tämligen omöjligt
bekymrade ej ryssarna, ehuru Dorpatfördraget hade förutsatt en
gränsgång inom år 1921.
Prof. RonsdorfF måste alltså åter resa upp till Petsamo, där han
jämte en annan medlem inträffade den 24 september. Proviant och
utrustning måste i hast anskaffas. Ryssarna voro åter utan
utrustning, men fingo dylik i Petsamo. Den 10 oktober satte sig den
samlade kommissionen i rörelse mot söder. Vintern gjorde under tiden
sitt inträde, sjöar och älvar isbelades, rågatan insnöades. Ny
vinterutrustning med skidor och renar måste uppbringas. Det gick
långsamt fram. . Under fyra dagar hade gränskommissionen ej hunnit
längre än fem mil. Och då inträffade den 21 oktober å sjön
Huuto-järvi ett synnerligen tragiskt moment: den präktige finske
kommissionsmedlemmen legationsrådet Lauri Hannikainen — en bror till den kände
musikern — omkom på svag is. Samtidigt insjuknade prof.
Ronsdorff* i stark feber — han och hans män hade en natt fått lov att
uppehålla sig på en ensam klippholme i svår köld. Att fortsätta den
rent formellt betingade gränsuppgången föreföll under dessa
omständigheter rätt omotiverat.
Hela kommissionen återvände nu till Petsamofjord, där under ett
par dagar sammanträden höllos. Ryssarna beslöto här att godkänna
hela den av Finlands delegation uppgångna gränsen ända till
Korva-tunturi, med undantag av den första sträckan å femhundra meter på
Fiskarhalvön, vilken bestämdes i enlighet med det ryska förslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
