Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 1 mars 1928 - »Krigets nya skepnad» — fantasi och verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den l mars 1928.
Under rubriken Det europeiska krigets
nya skepnad läses i detta häfte en
intressant skildring av de former, vilka enligt författarens mening kunna
komma att känneteckna ett framtida krig. Sin åsikt vill han basera
på en rad omdömen och påståenden beträffande den moderna
krigsteknikens utveckling, en utveckling, vars följder — särskilt i fråga om
luftvapnet — han förmenar komma att leda endera till folkens
förödande eller till krigets omöjliggörande.
Om slutsatsen, nödvändigheten att med varje till buds stående
medel arbeta för att hindra ett nytt världskrigs uppkomst, torde
varje människa och varje nation vid nykter eftertanke stå enig.
Mänsklighetens trängtan efter fred på jorden är av gammalt datum; den
har i grunden alltid funnits, även om dess uttryck blivit skarpare
accentuerade efter historiens stora katastrofer och då framför allt hos
den svagare parten, vilken i fredstankens förverkligande sett sitt enda
skydd mot den starkares övervåld. Den psykiska depression, som
följt i de stora katastrofernas spår, är icke något för vår tid nytt.
Nationernas Förbund har — liksom nutida försök till avrustning —
haft talrika föregångare i historien.
Det föresätta — eller föregivna — målet har icke desto mindre
aldrig blivit uppnått, och föga utsikt lärer väl finnas att utgången av
strävandena nu skall bliva en annan än förr. Men ämnet är
otvivelaktigt av den vikt, att en allsidig och fördomsfri diskussion är i högsta
grad påkallad.
Tankegången i nämnda inlägg är ingalunda ny, om ock författaren
stundom låtit sina uttalanden iföra sig upptäcktens form och klädnad.
Ända sedan krigshistoriens gryning har teoretiserandet över de
utkämpade krigen och profetiorna för de kommande fört människorna
lika betänkligt vilse som ännu i våra dagar. Redan i antiken fingo
diadocherna sig till skada erfara falskheten i den av dem hävdade
uppfattningen, att stridselefanterna utgjorde segerreceptet för den
alexandrinska tidens fältslag. Och dock måste det sägas, att dessa
elefanter utgjorde ett stridsredskap, mot vilket den tidens trupper stodo
vida mer skyddslösa än vad fallet är med den nutida truppen
gentemot både stridsvagnar, bombeskadrar och gasmoln.
Krutets påstådda uppfinnande — varom vi i våra skolböcker läste att
det så verksamt bidrog till den den »nyare tidens» genombrott —
borde väl, synes det, ha krossat varje hinder i form av den endast
med blanka vapen utrustade hären. Men i verkligheten finner man,
att segrarna över den medeltida hären och därmed över den medel-
»Krigets nya skepnad»
-fantasi oeh verklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
