Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 1 mars 1928 - Danmarks ekonomiska läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 DAGENS FRÅGOR
under 1923—25 att stabilisera sig omkring 230, i det både
engros-och detalj priser samt löner kommo i jämvikt på denna nivå. Att en
deflation under sådana omständigheter måste vara smärtsam och svår
att genomföra faller av sig självt. Sannolikt ångra många nu, att man icke
slog in på den politik, för vilken särskilt professor Birck med sådan
kraft agiterade, nämligen en »nedskärning» av kronan vid en kurs av
75 öre. Man hade då varit besparad hela krisen. Dennas styrka visas
bäst av att arbetslösheten inom industri och hantverk i december 1927,
tredje året å rad, höll sig omkring 30 %. Den enda ljusning, som
kan skönjas, är att arbetslösheten inom den egentliga industrien på
sistone varit några procent lägre än för ett år sedan.
Arbetslösheten inom byggnadsfacket är däremot lika stor som
någonsin, vilket givetvis sammanhänger med den i Köpenhamn ännu gällande
hyresstegringslagen, som lägger en död hand icke blott över
tillkom-sten av nya hus — trots kommunens omfattande
byggnadsverksamhet — utan än mera över reparationsarbetet. Husvärdarna, som med
lätthet få sina våningar uthyrda utan att reparera dem, driva
nämligen som man kan vänta icke sin människovänlighet så långt, att
de reparera utan att därav hava ekonomisk fördel.
Det talas om att regeringen har för avsikt att föreslå
hyressteg-ringslagens upphävande, ehuru den antagits att gälla till år 1931...
Skulle detta initiativ icke vinna anslutning, vilket är tvivelaktigt, så
förefaller en ändring av .lagens bestämmelser i avsikt att göra det
för husvärdarna lönande att reparera ytterst påkallad. En sådan
reform skulle kraftigt bidraga till en minskning av arbetslösheten i
byggnadsfacken och skulle verka indirekt stimulerande också på andra
områden.
På många håll tillskriver man Nationalbankens återhållsamma
kreditpolitik huvudskulden för krisens långvarighet. Danska
Nationalbanken tillhörde ju de centralbanker som först mycket sent — år
1924 —- erkände att dess kreditpolitik har någon avgörande betydelse
för valutan. Nu synes man gå till den motsatta överdriften och, av
pur ängslighet över att guldpariteten skulle kunna äventyras, vägra
att göra några försök till en aktivt stimulerande politik. Att bedöma
betydelsen härav för krisen är emellertid mycket svårt.
Ett ogynnsamt inflytande på bank- och kreditförhållandena har
säkerligen Landmansbanksfrågans svävande läge utövat. Staten bär
risken för dess förlust, som tidigare uppskattats till cirka 140 mill. kr.
en siffra som vid årsskiftet till alla skattbetalares förtvivlan höjts till
175 mill. Regeringen har nu för avsikt att rekonstruera banken och
frigöra den från statens inflytande, men som naturligt är har det visat
sig svårt att uppnå enighet om metoderna.
Ehuru bank- och industrispörsmålen tilldraga sig
huvuduppmärksamheten i den offentliga diskussionen, är det klart att också
jordbruket genomgår en kris. Många under inflationstiderna högt
intecknade gårdar kunna ej förränta sig. Jordbruket lider också under en
ogynnsam bytesrelation med andra näringar. Det måste sälja sina
varor till världsmarknadspriser, medan man inom industrierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
