Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Lärorika rådsförhandlingar i Genève. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 VERNER SÖDERBERG
skulle utan alla förbehåll antaga de av rådet formulerade tre
grundsatserna. Härpå strandade förlikningsförsöket, i det att
Ungern strängt höll på att båda parterna vid en eventuell
»praktisk lösning» skulle »bevara var och en sin juridiska position
intakt».
När i mars parternas svar på fjolårets rådshemställan skulle
avges, svarade Titulescu helt kort, att Rumänien accepterade
kommittérapporten i dess helhet, medan Apponyi återupprepade
sin tidigare begäran, att rådet enligt Trianonfredens art. 239
måtte utse en neutral suppleantdomare (eller rättare två
neutrala jurister, bland vilka suppleantdomaren skulle tagas). Ginge
Rumänien ej in härpå, borde Haagdomstolen tillfrågas, huruvida
den blandade domstolen överskridit sin befogenhet. Titulescu
åter sökte vrida hela saken till en fråga om Nationernas
förbunds prestige. Han behandlade något lättvindigt
septemberresolutionen med des.s tre grundsatser som ett enhälligt
rådsuttalande och fortfor:
Den internationella allmänna opinionen skall inför en enhällig
rekommendation veta, på vilken sida rätten och rättvisan finnas och
vem som är stadd på den goda vägen, den stat, som tredskas mot
en enhällig rekommendation från den högsta internationella
korporation världen givit sig eller den stat, som underkastar sig denna
rekommendation.
Mot denna vädjan till omsorgen om rådets prestige kunde
greve Apponyi minst lika vältaligt erinra om de faror, för vilka
man utsatte varje skiljedomsförfarandes auktoritet. Enligt
Titulescu s tes skulle nämligen rådet när som hälst kunna ingripa i
ett skiljedomsförfarande, om det ansåge ett skiljedomsutslag höta
vad det hölle för sin huvuduppgift, upprätthållande av fred och
mellanfolkligt samförstånd. Rådet skulle bli »en högsta
kassa-tionsdomstol över varje internationell juridisk instans». Därmed
vore det slut med hela skiljedomsinstitutet, »ty enjudiciell makt,
som står under kontroll av en politisk makt, är icke längre en
judiciell makt, endast en mask». Bättre då, att den politiska
makten framträdde utan varje förklädnad! Men vad bleve det
då av stora och små nationers beprisade »jämlikhet i rätten»?
»Om skiljedomsinstitutet faller — och det faller, så snart det ej
längre tinnes absoluta garantier mot inblandning av politiska
makter —, då är det ute med hela Nationernas förbunds idé.
Formerna stå kvar, men liv och innebörd försvinna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
