Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Lärorika rådsförhandlingar i Genève. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRORIKA RÅDSFÖRHANDLINGAR I GENEVE 187
acceptera förslaget under förutsättning att de nya domarna skulle
vara bundna av de tre septemberreglerna. Fda från varje
direktiv kunde de eljes tänkas »begå det misstag i vilket
domstolspresidenten (Cedercrantz) fallit», d. v. s. döma i strid mot
Rumäniens önskningar. Då fanns ingen högre instans att tillgå,
och Rumänien hade då pressats att till en vanlig skiljedom
hänskjuta en fråga orn liv eller död för folket. Naturligtvis
protesterade Apponyi mot rumänens besynnerliga projekt att på
förhand föreskriva skiljedomare, huru de skulle döma, och
Chamberlain betecknade rent ut ett dylikt villkor såsom
kränkande för dem man anmodade att åtaga sig domarvärvet.
Titu-lescu var därmed, utan möjlighet till nya slingringar, ställd mot
väggen. Han medgav då, att han denna gång måste opponera
sig mot rådsrekommendationen, och han hade t. o. m. den
galg-humorn att därvidlag som ett föredöme anföra sin vedersakare
Apponyi, vars förut visade mod »hos mig» — utbrast Titulescu
— »ökar det mod som kräves för att möta en sådan situation».
Briand sökte lugna Titulescus i många bittra ord framträdande,
sydländskt upprörda känslor med att de nya domarna ju skulle
bland akterna i målet fmna även septemberresolutionen med
dess tolkning av skiljedomskompromissen, en tolkning, som
rådet ej återkallat. Däremot var Stresemann hårdhjärtad nog att
med stöd av en lång rad citat erinra om att de tre principerna
ingalunda vunnit det påstådda enhälliga gillandet vid september
mötet. Titulescus sista ord blev att han ej kunde låta
Rumäniens suveränitet sättas i fråga av utländska domare. I tolvte
timmen gjorde de i rådet tongivande nu ett försök att vinna
honom genom att i rådsresolutionen infläta en grumlig fras om
septemberbeslutet såsom »nyttigt» och det i protokollet då
återgivna betraktelsesättet såsom »icke modifierat». Så pass
klarsynt realpolitiker är emellertid Titulescu, att han insåg, att
rådet i september gått Rumäniens ärenden, men i mars däremot
visat Ungern större tillmötesgående. Titulescu stod därför fast
vid sin vägran att biträda resolutionen. Han avhöll sig från
att rösta och fick senare detta tillvägagångssätt gillat av
Rumäniens regering och parlament, t. o. m. av oppositionsledaren
Maniu.
Vad som framkallat de ledande rådsmakternas omsvängning,
är ej gott att veta. För Chamberlains del kan man tänka sig
möjligheten av ett visst hänsynstagande till en mycket stark och
15. Svensk Tidskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
