Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Drottning Victoria och Englands författning. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 GEORG ANDRÉN
icke kunde genomföra något politiskt mera betydelsefullt beslut,
om hennes konstitutionella rådgivare icke voro beredda att bära
ansvaret för detsamma. Frågan om drottningens politiska makt
reducerar sig alltså väsentligen till frågan, i vad mån Victoria
kunde påverka kabinettets sammansättning och kabinettets beslut.
En granskning av de nu utgivna breven liksom också av det
tidigare publicerade materialet torde giva vid handen, att
drottningens inflytande icke var särskilt betydelsefullt vid
kabinettsbildningen under den tid, 1862—1885, som de nu utgivna
breven belysa. I okt. 1865 ställdes drottningen för första gången
under nämnda epok inför uppgiften att giva sitt land en ny
premier, sedan den gamle Palmerston, mätt av år och ära, gått
bort. Alla — eller nästan alla — torde ha funnit det naturligt,
att drottningen nu vände sig till lord John Russell, som förut
innehaft posten, låt vara att han under mer än ett decennium
fått stå i skuggan av Palmerston. »These politicians never refuse»,
var kung Leopolds beska kommentar, när han hörde att lord
Russell på nytt blivit anmodad. Russell vägrade icke heller.
Han var tvärtom angelägen att för drottningen omtala, att
Gladstone — hans närmaste medtävlare om värdigheten — redan
på förhand hade skrivit till Russell och deklarerat sin
beredvillighet att behålla sin post i kabinettet med Russell som ledare.
Russell var också ytterst angelägen att gå drottningen till mötes;
han lovade att lägga fram sin ministerlista för henne innan han
inledde förhandlingar med respektive kandidater till
ministerposterna, och då drottningen uttalade ett önskemål
angående krigsdepartementets rekrytering, så uppfylldes detta. Men
även denna gång var det av drottningen förordade
arrangemanget så naturligt, att man torde kunna förutsätta, att
Russells egna intentioner redan förut gått i samma riktning som
drottningens.
I juni 1866 invecklade rösträttsfrågan kabinettet Russell —
underhusmajoriteten till trots — i parlamentariska svårigheter,
svårigheter, som drottningen genom en personlig hänvändelse till
oppositionsledaren lord Derby förgäves sökte undanröja. När
Victoria fick mottaga underrättelsen om regeringens nederlag i
en viktig votering, telegraferade hon omedelbart, att hon icke
kunde mottaga ministärens avskedsansökan, dels med hänsyn till
det utrikespolitiska läget, dels med hänsyn till »the impossibility of
forming another Government». Kabinettet framhärdade emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
