Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Den nya flickskolan - Egnahemssakens senaste fas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 DAGENS FRÅGOR
fatta en fast kärna av fem obligatoriska ämnen, med skyldighet att
välja ytterligare tre teoretiska ämnen å den teoretiska linjen och med
en viss valfrihet även i fråga om praktiska ämnen å den praktiska
linjen. Den anmärkningen ligger härvid nära till hands, att om en
skola anordnas med enbart en praktisk linje, i vilken blott ett
främmande språk läses, denna ej kan komma att föra fram till den
nuvarande högre flickskolans bildningsmål. Men å andra sidan tala nog
goda skäl för att stärka de praktiska ämnenas ställning i en
flickskola. Fråga är blott, om icke detta kunde skett på ett smidigare
sätt än genom denna linjeuppdelning.
Även om man också på vissa andra punkter kan ställa sig
frågande inför det reformnit, som här gjort sig gällande och icke minst
mot den starka påverkan förslaget rönt av den nya, hastigt tillkomna
och fullkomligt oprövade gymnasieorganisationen, måste det dock i
det stora hela anses innebära en lycklig lösning av frågan. Den nya
flickskolan skulle säkerligen bliva i stånd att fullfölja den privata
högre flickskolans goda traditioner och på de orter, där detta blir
behövligt, taga arvet efter denna. Genom sin mera tryggade
ställning och sina lägre terminsavgifter torde den också komma att
motverka en alltför stark tillströmning av kvinnlig ungdom till de
hittillsvarande gossläroverken, som eljest säkerligen bleve en följd av
den beslutade omorganisationen av skolväsendet och som från många
synpunkter måste anses som mindre önskvärd. Ett antagande av
förslaget om kommunala flickskolor skulle därför innebära ett tyvärr
alltför välbehövligt komplement till den förhastade och illa avvägda
skolreformen av år 1927.
Debatten kring egnahemsfrågan har hittills ständigt
rört sig kring två poler, statsunderstöd åt
egnahemsbyggen och formerna för egnahemsbildandet. När egnahemsbyggandet
ej tagit önskvärd fart, då har man bjudit gynnsamma villkor för
hugade spekulanter, och när anspråken på statskassan blivit för krävande,
har man trott sig kunna stimulera rörelsen genom en reform av dess
organ. I en till årets riksdag avlåten proposition (den 17 februari
1928, nr 97) förenas båda dessa alternativ.
En ny överstyrelse, fristående från det departement, där
egnahemssaken hittills behandlats, och nya organ med delvis andra
arbetsformer än de nuvarande, det är huvudinnehållet i denna proposition.
Naturligen medför detta utgifter för personal m. m., och ojämförligt
större bli beloppen, när man sammanräknar förvaltningsbidrag till
egnahemslåneförmedlare, statsbidrag till hushållningssällskap samt olika
former av utlåning. De årliga utgifterna skulle uppgå till nära en
million kronor samt den årliga kapitalökningen till
egnahemslånefonden, vilkens storlek redan överskrider 161 millioner kronor, föreslås
till 9 millioner kronor. Alla former av utgående understöd äro dock
ingalunda därmed angivna.
Förslaget behärskas av samma övertygelse, som präglat vår
jordpolitik under lång tid, att det viktigaste är ändamålsenligare former
Egnahemssakens
senaste fas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
