Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Politisk mellanakt i den Fjärran Östern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 DAGENS FRÅGOR
vänskapliga dispositioner. Dess allmänna politiska läge förblir
därför alltid rätt riskfyllt, lika väl som dess ekonomiska jämnviktsläge
ganska labilt. Japan befinner sig därför i situationen av ett land,
som överhuvud icke kan bestå sig lyxen av bristande inre disciplin.
En klok och säker regeringsutövning blir för denna ömakt i den
Fjärran Östern alltid ett livsvillkor i långt högre grad än för
jämförelsevis osårbara kontinentalmakter såsom Kina, Ryssland eller Förenta
Staterna. För Japans framtid torde det få anses som ett hoppingivande
tecken att den allmänna rösträttens första experimentella erfarenhet
icke visat sig innebära ett tecken till begynnande inre upplösning.
Kinas offentliga liv har en helt annan karaktär än Japans. I trots
av de senaste dramatiska omvälvningarna är det politiska livet i större
delen av Kina präglat av långt mindre intensitet än i Japan. Den
nuvarande stora krisen är sannolikt just inledningen till en period
av vaket nationellt medvetande i politiska ting. Men ännu är i varje
fall denna utveckling endast i sin begynnelse — något som å andra sidan
också verkar som ett visst skydd mot alltför förödande verkningar av de
politiska stridigheter som sönderslita landet.
Även i Kina betecknar emellertid det nuvarande läget en typisk
mellanakt. Sedan de stora omvälvningarna under fjolåret har situationen
från sommaren 1927 i det yttre tett sig tämligen oförändrad. Den
kinesiska kitteln har så att säga kokat med locket på. En
intensivare händelseutveckling torde emellertid av allt att döma nu snart
vara att vänta.
Sedan mitten av år 1927 har Kina två stora maktcentra: Peking
och Nanking, ävensom ett växlande antal lokala, praktiskt ganska
oavhängiga dylika. I Nanking residerar en s. k. nationalistisk men
egentligen föga revolutionär regering, vars främste man numera åter
synes vara den för någon tid borteliminerade överbefälhavaren general
Ghiang Kai-shek. I Peking regerar åter marskalk Ghang Tso-lin som
obestridd härskare över Mandsjuriet och diktator över större delen
av Nordkina. Längst bort i väster fortsätter den politiskt tvetydige
Feng Yu-hsiang att laborera mellan de bägge huvudriktningarna, alltjämt
i nära förbindelse med Ryssland, vilket stöd dock minskats högst
väsentligt i värde sedan Ryssland för nu snart ett år sedan fann sig
i att drivas ut ur Kinas aktiva politik. I vissa delar av syd- och
centralprovinserna härska för övrigt isolerade kommunistiska grupper,
ofta utövande ett verkligt skräckvälde, även om de i viss mån synas finna
stöd hos den av mer eller mindre lagliga plundringar till förtvivlan
bragta lantbefolkningen. Termen »kommunistisk» betyder i detta
sammanhang självfallet intet annat än absolut fiendskap mot alla de arter
av regeringar man hittills prövat.
De utländska intressenterna i Kina synas under innevarande
mellanakt ha fått det något lugnare än tidigare. I England synes man
numera på många håll betvivla klokheten i det uppgivande av
Hankow-koncessionen, som under kinesiska massrörelsers hot ägde rum i
januari 1927. I Shanghai och Hongkong synas förhållandena ha blivit
drägligare, och en viss återhämtning kan konstateras i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
