Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Den egyptiska frågans senaste fas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 DAGENS FRÅGOR
Egyptens nominelle överherre, låg i krig med England och dess
allierade, och egyptiske kediven, som vid krigsutbrottet vistades i Europa,
röjde omisskänneliga sympatier för Englands fiender. Som enda
utvägen ur detta ohållbara läge tedde sig då Egyptens fullständiga
lösgörande från Turkiet och den opålitlige kedivens ersättande med en
ofarlig troninnehavare. Kediven förklarades sålunda avsatt, på
tronen uppsattes hans farbror och Egypten förvandlades till ett av
Turkiet fullt oberoende sultanat, ställt under brittiskt protektorat.
Anordningen hörde till de botemedel, som hjälpa för stunden men göra
framtiden sjufalt värre. Egypten kunde användas som brittisk
operationsbas, men protektoratställningen föreföll landets nationalister
förödmjukande och blev i längden oförenlig med de allierade
segermakternas för helt andra ändamål avsedda principer om nationernas
självbestämmanderätt. Så tillkom 1922 års förändring av Egyptens
internationella status: sultanatet blev ett oberoende konungarike, dock
med vissa mycket bestämda förbehåll. Dessa inneburo, att det nya
kungariket belastades med åtskilliga servitut rörande Suezkanalens
trygghet som brittisk förbindelseväg, försvaret av Egypten mot
utländsk intervention, skyddandet av utländska intressen i Egypten samt
ny legalisering av Englands faktiska välde i Sudan. Egyptens
natio-lister togo emot det oberoende kungadömet men sökte ignorera eller
slingra sig ifrån de fyra villkoren. Deras ledare, Saad pascha Zaghlul,
trodde sig kunna av arbetarpartiministären MacDonald utverka det
fullständiga oberoendet, men fick då klart besked om att i detta
avseende voro alla engelska partier eniga. England kunde ej avstå från
trygga riksförbindelser genom kanalen, ej heller svika gällande
utfästelser om utlänningarnas trygghet eller plötsligt avbryta sin
kulturella uppfostraregärning i Sudan. Kort efter detta beskeds
avgivande inträffade mordet på sirdaren sir Lee Stack och ett egyptiskt
försök att på soldatmyteriets väg störta engelsmännens välde i Sudan.
Den nytillträdande ministären Baldwin tillgrep skarpa repressalier
men sökte samtidigt förbereda en rimlig uppgörelse på de år 1922
proklamerade förbehållens grundval. Efter långvariga förhandlingar
kom ock ett preliminärt dylikt avtal till stånd mellan den liberale
egyptiske premierministern Sarwat pascha och brittiske
utrikesministern sir Austen Chamberlain. Den gamle nationalisthövdingen
Zaghlul pascha var död, och utsikterna för en definitiv uppgörelse
syntes bättre än någonsin förut.
»Konceptfördraget» stadgade en på den formella likställigheten byggd
allians mellan de båda rikena. Konungen av Egypten skulle utfästa
sig att i sitt förhållande till främmande makter ej intaga någon med
alliansen oförenlig hållning eller bereda Hans Brittiska Majestät
svårigheter samt ej med utländsk makt ingå någon för brittiska intressen
skadlig överenskommelse. Skulle Egypten invecklas i krig, förband
sig England att omedelbart som krigförande bringa hjälp. \7iå
krigsfara eller hot mot utlänningars liv och egendom i Egypten skulle de
båda regeringarna samråda om lämpliga åtgärder. Egyptiska armén
skulle, med hänsyn till samarbetet för Egyptens försvar, utbildas en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
