- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
283

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kring Stockholms blodbad. Av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRING STOCKHOLMS BLODBAD 283

falla; ehuru ej anklagade av Trolle, drabbas de ju av innehållet
i hans anklagelse. Så få de nästa dag, mycket i strid med
kanonisk ordning, i spetsen för slaktoffren vandra till stupstocken.
De andra prelaterna få visshet om deras tillämnade öde först sedan
kättarförklaringien bragts till fullbordan på grundvalen av Trolles
anklagelse. Genom vad som kommit i dagen ha de båda
biskoparna diskvalificierats som medlemmar i domstolen, vilket i
förening med Kristierns avspärrningsåtgärder gjort stämningen
orolig, men hela tiden ha de andra andliga herrarna känt sig
bergfast övertygade om att Scarensis och Stregnensis icke kunna
beröras av den världsliga maktens steg: deras sak hör kurian till. När
konungens beslut blir kunnigt, återstå ännu några beseglingar,
dock mindre betydande. Kristina Gyllenstiernas försök att vinna
räddning eller uppskov har emellertid ändat med en katastrof,
större än den hon försökt avvärja. Några närvarande världsliga
herrar, som likaledes beseglat 1517, dela biskoparnas öde. Vi veta
ej alls, om de andra vid tillfället varit inom räckhåll.

Biskop Mattias hade hösten 1517 som utfärdare beseglat
»sammansvärjningsbrevet» om Stakets nedbrytande, Trolles
avsättning och sammanhållning mot Rom. Då samma brev
uttryckligen räknar med anslutning av andra biskopar och prelater, vilka
de förbundna tillförsäkra skydd, är det största sannolikhet för
att även Skarabispen vunnits för bebindelsen. Synnerligast som
han i början av 1518 bevistade ett möte i Uppsala, där frågan
om biskop Mattias’ kallelse till ärkebiskopen var fore.
Motsättningen mellan Gustav Trolle och de två avrättade biskoparna kan
ej ha varit någon hemlighet för samtiden. På det bekanta
träsnittet, som Gustav Vasa ett par år senare lät beställa i
Antwerpen, ser man den forne i förtroligt samtal framme hos konungen,
medan de senare bortföras i fängelse. Till
sammansvärjningsbrevets utfärdare hörde även biskop Otto i Västerås, men de
förföljelser, som sedan övergått honom från Sturepartiets sida,
ansågos uppenbarligen fritaga honom från ansvar.

Hur man ser Gustav Trolles roll, kan han svårligen ställas
till ansvars för hela den utvidgning av räfsten, som bl. a. banade
väg till en svensk biskopsstol för en man som Didrik Slaghek,
»den Usling, Gud give Danmark og Kong Christiern aldrig havde
seet» (Paludan-Muller). Denne äventyrare intar en central plats
i en rad uppteckningar. Bödelschefen själv utpekar honom som
den där utfärdat ordern om biskoparnas avrättning. Jens
Ander-22. Svensk Tidskrift 1928.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free