- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
314

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 20 maj 1928 - En förräderiprocess i Elsass

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»stormtrupp») och att dessa väpnade upprorsmän i själva verket voro
ett slags privata beskyddare mot rojalistiska blydaggsmän, som under
valrörelsen gingo till anfall mot autonomisternas partilokaler och
röstvärvare. Däremot förefaller det troligt, att en och annan autonomist
talat och skrivit om vädjan till Nationernas förbund för elsassarna
som »nationell minoritet» samt om en »enhetsfront» av elsassare,
korsikaner och bretagnare i striden för nationella »särrättigheter». När
tidningarna gratis eller för billigt pris fingo nyhetsmaterial från tyska
nyhetsbyråer, hände det också en och annan gång, att uttryck sådana
som »våra landsmän» om tyskarna i Hankou i Kina slunko in
orättade, men som bevis för upprorsavsikter mot Frankrike, för brott mot
den åldriga strafflagsparagraf, vilken egentligen handlar om »anslag
mot tronföljden» äro dylika påpekanden något långsökta.

Vad processen i Colmar främst lagt i dagen torde nog, som ett
vittne, medlemmen av franska senaten abbé Muller, påpekat, ha varit,
att man i Frankrike i stor utsträckning missförstått och missförstår
det elsassiska problemet. Man har i hurrapatriotisk stämning velat
forcera fram en sammansmältning, vilken vore svår att förena med
Elsass’ gamla traditioner. När Millerand var generalkommissarie för
Elsass-Lothringen, sökte myndigheterna studera det elsassiska
problemet och försiktigt ackommodera elsassiska idéer med de »inre» franska.
Sedan följde en centraliseringsiver, som även hotade den elsassiska
kyrkans sekelgamla särställning, och då tilltog nästan automatiskt
autonomirörelsen, i vilken sedermera förmodligen både tyskar och
internationella kommunister velat få sitt finger med i spelet. Det är,
anmärker Times Pariskorrespondent i ett brev från Colmar,
tillmötesgående mot befolkningens hembygdskrav, ej rättegångar och
polisförtryck, som Frankrike bör tillgripa, om det vill »finna vägen till det
elsassiska hjärtat».

Sedan ovanstående skrivits, ingår vid tidskriftens pressläggning ett
kort telegram, att av de 22 anklagade 18 frikänts och 4 dömts till ett
års fängelse samt »interdiction de séjour» under 5 år, d. v. s. rätt för
regeringen att förbjuda dem att vistas inom visst angivet område. De
fyra dömda äro Ricklin, Rossé, abbé Fasshauer och redaktören för
Zukunft, Paul Schall. Utslaget förefaller att vara en kompromiss
mellan myndigheternas behov av en fällande dom och det för juryn
företedda bevismaterialets otillräcklighet. Åklagaren framhöll i sitt
slutanförande fällande dom som en jurymännens patriotiska plikt: »Allons,
jurés français, pour vous le jour de gloire est arrivé! Debout, pour
la patrie, contre la trahison!» Ett års fängelse för förräderi! Det
påminner om domen i Rennes över Dreyfus för »förräderi med
förmildrande omständigheter». Från rent juridisk synpunkt förefaller
särskilt domen över Ricklin upprörande. Men politiskt var den väl
för regeringen mest oumbärlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free