- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
317

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCIALPROBLEM UNDER DEBATT 317

tiden januari—mars på vad som förtjänats under den övriga
delen av året, till dess vårsolen åter väcker vederbörande till
liv. Samma system har med olika modifikationer sin
tillämpning överallt i landet. Hur skulle det exempelvis gå med vårt
skogsbruk, som till väsentlig del bygger just på denna
rörlighet hos arbetskraften, om man införde arbetslöshetsförsäkring
för skogsarbetarna, som tilläte dem att försäkra sig mot
yrkesbyte? Då nödhjälpsarbeten för ett tiotal år sedan begynte
igångsättas av Norrlandsstäderna på vintern för arbetslösa
säsongarbetare, visade sig hamnarbetarna ovilliga att ge sig upp
i skogarna. Man får akta sig att dymedelst köra en käpp efter
den andra in i det ständigt rullande hjul, som det svenska
näringslivet naturligen kräver för att få arbetskraft. Den
ytterligare hämsko på arbetskraftens rörlighet, som en
arbetslöshetsförsäkring, till på köpet av obligatorisk typ, måste medföra, skulle
ytterligare förkalka blodomloppet på vår arbetsmarknad och
lägga än tyngre stenar på näringslivets bördor. Man behöver ju
bara tänka på vad våra starka fackorganisationer redan ha
åstadkommit för att hindra arbetskraftens rörlighet och arbetslönens
böjlighet samt hur de med sina beryktade monopolistiska
skråtendenser försvåra de enskildes och särskilt ungdomens möjlighet
att fritt välja yrke.

Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen är därför icke
förenlig med näringarnas och lönarbetarnas verkliga, välförstådda
intresse. Men den medför även vissa psykologiska risker.

En arbetslöshetsförsäkring har nämligen, liksom all annan
offentlig försäkring och kassaanhopning, den nackdelen, att de
försäkrade också vilja njuta frukterna av sina insatser. Man kan
iakttaga detta inom strejk- och sjukkasseväsendet. Arbetarna samla
under åratal ihop stora belopp, och det är klart, att de också
någon gång vilja riktigt vila ut samt taga sig den grundliga
ledighet, som människan ibland behöver. 1909 års storstrejk var
på sin tid ganska mycket av en semesterstrejk. Man behöver
därför icke alltid taga arbetsstriderna så tragiskt som led i den s. k.
klasskampen, om man anlägger denna försonande synpunkt på
saken. Sjukkassorna här i Sverige ha också i mångt och mycket
fyllt funktionen att vara surrogat för semester. Man skulle ju
möjligen kunna tänka sig att genom lag eller mera allmänt och
rundhänt i kollektivavtalen införa bestämmelser om ordentlig
semester med bibehållen lön. Men det är en vansklig sak. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free