Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 OTTO JÄRTE
skulle nog strejkas och simuleras lika mycket ändå, så länge
kollektiva fonder härför funnes. I varje fall är det ordinära
mänskliga psyket sådant, att en kroppsarbetare sällan vill knoga
år ut och år in med endast några ledighetsdagar vid midsommar.
Till sist tar naturen ut sin rätt, och man skaffar sig en tids
sysslolöshet, det må nu ske antingen genom en strejk, som går ut över
näringslivet och på det sättet skadar arbetaren själv, eller genom
onödigt förlängd kassaunderstödd sjukledighet, som drabbar
vederbörande försäkringsinrättning.
Detta kan förefalla väl realistiskt, men att det verkligen
förhåller sig så, fick jag slående bekräftat — det var i
Köpenhamn år 1918 -— då en av den danska socialförsäkringens
representanter, framlidne sjukkasseinspektör dr Wittrup, yttrade, att
med de nya reformerna inom danska arbetslöshetsförsäkringen
komme den danska arbetslösheten att stiga. Han fick också
fullkomligt rätt. Det gick på det sättet. Då det blev mera lönande att
gå arbetslös än att vara sjuk, blev man arbetslös i stället.
Sambandet mellan sjuklighet och arbetslöshet yttrar sig också enligt
erfarenheter från både Tyskland och Sverige däri, att
sjukkassorna vid en depression på arbetsmarknaden tagas mera i anspråk
än under goda tider, då arbete mot bra betalning står till buds.
Sålunda: sociallagstiftningen bör icke ordnas så att den kan
fresta människorna över deras förmåga och utsätta dem för större
lockelser än som är behövligt.
Det är särskilt viktigt på detta område, därför att arbetslösheten
är ett individuellt kvalitetsproblem. Kanslirådet von Koch
framhåller hurusom en av honom tillfrågad fackman i en svensk storstad
förklarat, att det duktiga folket försvinner mycket hastigt ur de
arbetslösas skara, så att det endast blir de mindre dugliga kvar.
Det ligger tyvärr i sakens natur. Arbetsgivaren behåller en
duktig arbetare, så länge han kan, och denne arbetare blir
efterfrågad, när han någon gång av fri vilja eller av nödtvång får
sluta. Man skulle kunna gå så långt som att säga, att 30 till
40 % av våra säsongarbetare aldrig bli arbetslösa, vilket
framgår av statistiken från fackförbundskassorna. De arbetslösa
rekryteras i stort sett av de beklagansvärda element, som icke kunna
erhålla regelbundet arbete, därför att de i något avseende icke
äro av samma goda kvalitet som de andra. En mera ingående
statistisk analys av erfarenheten från våra fackförbunds
arbetslöshetskassor torde bekräfta de siffror, som den kände engelske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
