Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPROBLEM UNDER DEBATT 319
arbetslöshetsexperten, sir William Beveridge, för tjugo år sedan
kunde framlägga i sitt berömda arbete som resultat av sina studier
av typografernas och bokbindernas i London fackliga
arbetslöshetskassor. Han fann därvid, att arbetslöshetsrisken fördelades på c:a
10 % av medlemmarna, under det att de övriga sällan eller aldrig
voro arbetslösa. Fackföreningsfunktionärerna här i landet veta
också mycket väl, vilka medlemmar härvidlag utgöra de största
riskerna och hålla noga ögonen på dem vid kontrollens utövande.
Man kan alltså näppeligen bestrida, att arbetslösheten är en
kvalitetsfråga, där risken begränsas till en vida trängre krets än
då det gäller annan socialförsäkring. Sjukdom kan drabba vem
som helst, och detsamma gäller ännu mer olycksfall i arbete,
men arbetslösheten har nästan på förhand sin givna klientel. De
ha en svår ställning, dessa våra medmänniskor, ty det är givet,
att deras moraliska motståndskraft och självförtroende icke ökas
av att de veta sig tillhöra den »fringe of labour», den svans,, som
attraheras och repelleras in och ut i arbetet allt efter
konjunkturernas och säsongernas växlingar. Detta måste göra dem ännu
mera disponerade för alla de andra nedbrytande svårigheter, som
följa i arbetslöshetens spår. Det är sannolikt, att en mera
ingående granskning av den sista svenska arbetslöshetsräkningens
siffror från den 5 maj 1927 skola ge nya, ofrånkomliga belägg
på detta förhållande.
Med en arbetslöshetsförsäkring skulle man riskera att
utsätta, icke blott dessa arbetslöshetens vanliga offer, utan ju mer
omfattande man konstruerar denna försäkring, därutöver även
den stora massan av dem, som alltid förut klarat sig själva,
för frestelsen att säga sig, att när jag nu här gått och erlagt
mina avgifter i många år, skall jag då icke också få ut någon
fördel av försäkringen. Det är ingen risk, liksom det icke
längre i regel är någon risk att strejka här i landet, ty oavsett,
i vilken mån själva lönerörelsen lyckas: ett är säkert, och det är,
att man återfår sin anställning, ibland t. o. m. på de arbetsvilligas
bekostnad. Efter ett par veckors eller månaders arbetsinställelse
går man tillbaka efter antaget officiellt medlingsförslag till sin
gamla plats, som om ingenting hänt. På ungefär samma sätt
skulle det kunna »ordnas» vid en blivande arbetslöshetsförsäkring,
men mycket mer rationellt, som en försmak av den
mångom-ordade »industriella demokratien». Arbetarna skulle nämligen
till och med kunna välja tidpunkten, när de ta ut sitt under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
