Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPROBLEM UNDER DEBATT 323
med säkerhet visste om arbetslöshetens verkliga beskaffenhet
i vårt land, d. v. s. om arbetslöshetens natur, orsaker och
verkningar. I fjol vintras begärde då kommittén, att Kungl. Maj:t
skulle utse nya sakkunniga med uppgift att sysselsätta sig med
dessa spörsmål. Regeringen tillsatte också denna nya kommitté,
och denna är nu mitt uppe i sitt arbete. Men hade det icke varit
mera rationellt, att kommittén nr l hade ajournerat sin
försäkringsutredning i avvaktan på vad som kunde komma fram av
kommitténs nr 2 arbete? Nog hade det varit naturligare att ta
saken i denna ordning. Arbetslöshetsförsäkringen kan omöjligen
av sina förespråkare sägas vara mogen för sin »lösning» här i
landet, innan dessa fundamentala frågor blivit närmare belysta.
Det torde därvid närmast gälla att få verklig kunskap om
arbetslöshetens nuvarande omfattning i vårt land. Det är nämligen
ingalunda säkert, att arbetslösheten är så mycket större än
tidigare, att man enbart på den grund behöver påkalla vidgad
hjälpverksamhet från det allmännas sida. Den officiella
socialstatistiken över arbetslösheten ger icke så mycket kännedom om
dess exakta omfattning som fastmera om dess växlingar. För
fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik måste man varna, ty denna
avspeglar mera antalet kontingentbefriade enligt fackförbundens
stadgar än verklig arbetslöshet. Siffrorna från
arbetslöshetsräkningen den 5 maj 1927 äro visserligen ansenliga, men icke
skrämmande med hänsyn till att räkningen omfattade nästan alla
industri-och arbetarcentra i landet, vartill kominer, att de vid denna
räkning anmälda till större delen säkerligen icke äro att hänföra till
det klientel, med vilket en arbetslöshetsförsäkring skulle ha att
befatta sig. Man måste nämligen komma ihåg, att
arbetslösheten tyvärr under senare år alltmer politiserats och att
begreppet arbetslös för den skull vidgats utöver sin egentliga betydelse.
När folk på landsbygden i Norrland på vårkanten under en
naturlig säsongpaus ha litet att göra eller mindre inkomst än vanligt,
anse de sig »arbetslösa» och anmäla sig som sådana. Med den
större möjlighet till offentlig hjälp, som numera finnes, har också
arbetslösheten ökats. Det har kunnat påvisas, att genom det s. k.
Malmösystemets införande i vissa storstäder arbetslösheten ökats
år för år, fastän konjunkturen förbättrats. Detta sker i kraft av
samma naturlag, enligt vilken numera på vintrarna allt flera änder
samlas på Stockholms ström, därför att där få de lättare sin föda.
Det torde alltså finnas skäl för den optimistiska uppfattningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
