Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Höffdings självbiografi. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 OSCAR WIESELGREN
Då han i förening med några andra av Köpenhamns mest
framträdande kulturpersonligheter offentligen framfört sin protest mot
de oförsynta och skandalösa artiklar, som med korta mellanrum
voro synliga i Politikens spalter, svarade tidningen med att
överösa honom med smädelser och personliga förolämpningar av det
hänsynslösaste slag. Men Höffding var alltför klok och sansad
för att inlåta sig i polemik med ett organ som stred med dylika
förgiftade vapen. Hos Diogenes Laertius berättas det, att Sokrates
en gång, tillspord om varför han icke bekymrade sig om de häftiga
beskyllningar, som en av hans fiender utslungade mot honom,
gav till svar: Emedan det som han säger icke alls passar in på
mig. Det var en liknande känsla som bestämde Höffdings
hållning gent emot sin samtids smädelystna skandalpress. Ofta har
det sagts, att det i Höffdings väsen finnes ett visst sokratiskt drag,
och just vid detta tillfälle är det icke utan att man i hans hållning
återfinner något av Sokrates’ på en gång lugna och visa
överlägsenhet.
Från sin direkta verksamhet som akademisk lärare har
Höffding i stort sett endast angenäma ting att berätta. Mer än väl
förstår man också, att han med sin stora pedagogiska begåvning,
sitt varma, djupt mänskliga intresse och sin mångsidiga bildning
måste ha varit en sällsynt framstående studieledare, och det är
icke underligt att de uppväxande studentgenerationerna flockades
kring hans kateder. Om de också därifrån icke fingo höra några
nya och djärva satser så kunde de dock alltid vara förvissade om
att mötas av vetenskapligt allvar, grundlig sakkunskap och lugn
rättrådighet i omdömet. Hemligheten med att Höffding vann en
så stor popularitet var kanske just att han icke fikade efter den. En
var bland dem, som sökte sig till hans undervisning, förstod att för
honom sanningen var det förnämsta och litade därför obetingat
på hans ord. Detta var hans stora egenskap som lärare och det
var genom den som han fick sin djupgående betydelse för de
årsklasser av studenter, som växte upp i Danmark under det
nittonde århundradets sista decennier.
Den senare delen av självbiografien förmår emellertid ej i sammaf
mån som den förra fånga läsarens intresse. Innehållet utgöres
mindre av direkta upplevelser av betydelse ai} redogörelser för
kongressresor, föredragstournéer och dylikt. Några utländska kolleger
— William James, Ferdinand Tönnies, Friedrich Paulsen o. a. —
skymta förbi, men skildringarna äro utförda med alltför stor knapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
