Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 26 juni 1928 - Flygvapnet och vårt försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 26 juni 1928.
I känslan av flygvapnets utomordentliga och
alltjämt ökade betydelse för krigföringen beslöts av
1925 års riksdag, att det skulle bilda ett självständigt vapen vid sidan
av armén och marinen. Man frångick härvid 1924 års
försvarsproposition, som förordade en organisation på två olika kårer, arméflygkåren
och marinflygkåren, underställda en gemensam chef. Orsaken var
främst, att en sådan organisation ansågs alltför ensidigt inriktad på
luftstridskrafternas användning såsom enbart hjälpvapen åt hären och
marinen, medan däremot deras mera självständiga uppträdande ställts i
skymundan. Det framhölls, att den bärande grunden för flygvapnets
organisation borde vara så lagd, att vapnet på ett ändamålsenligt sätt
förmådde icke blott fylla sin uppgift att samverka med lånt- och
sjöstridskrafterna utan jämväl utföra självständiga uppdrag utan
omedelbart samband med härens och flottans operationer. Genom en fullt
fristående organisation, ensartad utbildning och ensartad materiel skulle
flygvapnet bliva en faktor att räkna med i vår försvarsorganisation, en
kompensation för vad vi förlorat i värnkraft på andra områden.
Utvecklingen i världen under de senaste åren har ytterligare kraftigt
accentuerat den utomordentliga betydelse man tillskriver flygvapnets
insats i krigsorganisationen. Stormakternas nyskapade väldiga
luftflottor tala sitt tydliga språk. Av diskussionen i olika länders fackpress
framgår, att man numera icke diskuterar flygvapnets omvälvande
betydelse, den är allmänt erkänd, utan söker fastställa det nya vapnets
karaktär av maktfaktor i en kommande krigföring. Denna diskussion har
genom major Bratts bekanta uppsats Det europeiska krigets nya
skepnad i vårt marshäfte förts över på svensk mark.
Hur meningarna än brutits härom har ingen kunnat eller velat
bestrida flygvapnets alltmera ökade vikt, och man synes hos oss
tämligen enigt ha kommit till den slutsatsen, att en revidering av våra
försvarsanstalter trots allt torde vara erforderlig. Den utredning rörande
ordnandet av Sveriges luftförsvar, som i dagarna anbefallts av Kungl.
Maj:t, visar även, att man börjar få upp ögonen för denna frågas
utomordentliga räckvidd.
Egendomligt ter sig mot denna bakgrund de angrepp mot
flygvapnet, som inletts av några huvudstadstidningar för att finna genljud även
på militärt håll. Man ifrågasätter här huruvida icke 1925 års beslut
borde upprivas och flygvapnet uppdelas på armé och marin. Man
framhåller såsom skäl de knappa anslagen till flygvapnet, grundade på
felaktiga beräkningar, vilka anslag icke tillåta uppsättande av erforderliga
Flygvapnet oeh
vårt försvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
