Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 26 juni 1928 - Ett steg mot Kinas enande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 381
vad mån Chang Tso-lins hittills övervägande som en mondän figur
kände son kan komma att fortsätta hans verk, låter sig ännu icke
bedöma.
Minst lika oviss är emellertid segrarnas ställning i Peking. Chiang
Kai-shek har redan medhunnit den för honom liksom för andra kinesiska
politiker typiska gesten att begära sitt avsked och därefter åter påtaga
sig bördan. Yen Hsi-shan regerar tillsvidare i Peking, men hotas
uppenbarligen av den durkdrivne filuren Feng Yu-hsiangs intriger. Denne
senare har emellertid även emot sig den diplomatiska kårens och Japans
fientlighet, vilket knappast uppväges av Rysslands trogna stöd. Omöjligt
är icke att en väpnad uppgörelse mellan de tre kommer att bli innehållet
i nästa akt.
Den segrande Nanking-regeringen har emellertid redan proklamerat
sin nya ställning som faktisk innehavare av regeringsmakten över hela
det historiska Kina. Mandsjuriet är ett kolonial- och emigrationsland
och ligger utanför de 18 provinserna, det historiska Kina »innanför
Muren». I ett manifest till makterna har Nanking främst av allt
understrukit sitt krav på att alla främmande trupper omedelbart skola
bortdragas från kinesiskt område. Detta är givetvis endast en gest, som nu
— då krigshändelserna kommit att direkt beröra även flera
betydelsefulla amerikanska intressen i Tientsin och Nordkina — mindre än
någonsin torde ha utsikt att hörsammas. Men i varje fall intager nu
Nanking-regeringen ställningen som den enda regering, vilken på allvar kan
pretendera på att utåt föra talan för Kina. Detta innebär en förändring
av stor och oberäknelig räckvidd.
Det synes ej uteslutet, att Pekings dagar som Kinas huvudstad äro
räknade och att Nanking även för framtiden blir den segrande
riktningens huvudstad. Redan Sun Yat-sen proklamerade 1911 och senare
sin avsikt att återgå till den gamla nationella traditionen i detta
hänseende och låta Nanking (södra huvudstaden) ånyo liksom under flera
tidigare perioder få försteget framför Peking (norra huvudstaden). Detta
vore en söderns revanche för Nankings och Yangtse-provinsernas
ödeläggande genom mandsju-regeringens trupper under Taiping-upproret
i mitten av 1800-talet. Pekings dominerande ställning har också alltid
varit förenad med främmande erövrares usurpationer, och synes vara
motbjudande för Kuomintang-rörelsens mentalitet. Det nya Turkiets
föredöme vid flyttningen av huvudstaden till Angöra synes ha gjort ett icke
ringa intryck.
Den internationella situationen är nu en helt annan än för ett år
sedan. Då var det England som främst stod i breschen vid
sammanstötningen mellan kinesisk nationalism och de västerländska intressena.
Genom en lycklig blandning av smidighet och fasthet — i förening med
en god del tur — lyckades den engelska politiken emellertid att i Kina
komma över den värsta stormen. Nu utspelas de betydelsefullaste
krigshändelserna emellertid i de delar av Kina, där det japanska intresset
är dominerande. Och för Japan är upprätthållandet av dess
ekonomiska och politiska ställning i dessa delar av Kina — och framför allt i
Shantung och Mandsjuriet — en verklig livsfråga. Någon eftergift lär
28. Svensk Tidskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
