Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Demokrati och regeringsmakt. Av Tom Forssner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATI OCH REGERINGSMAKT
AV ADVOKAT TOM FORSSNER.
Verklig demokrati utesluter verklig regeringsmakt. Skulle
någon för tjugu eller trettio år sedan hava utslungat denna
sats, hade han blivit utskälld som en illasinnad reaktionär, vilken
icke velat förstå demokratiens sanna väsende, som just är en
kraftig regering på bred basis, fri i sitt initiativ, stark i sin
maktutövning på grund av folkmajoritetens förtroende, men aldrig
tyrannisk på grund av folkets effektiva kontroll.
För tio eller femton år sedan, under världskrigets dagar, hade
förkunnaren blivit utskrattad under triumferande hänvisning till
de allierade demokratiernas överstarka regeringar. En blyg
antydan, att den oförnekliga styrkan syntes stå i ett visst
sammanhang med demokratiens avkoppling, hade nedtystats och
nedtystades verkligen genom skadeglada påpekanden av de
autokratiska regeringarnas relativa svaghet. Härmed kringgick man
spörsmålet. Motsättningen autokrati—demokrati är naturligtvis
djupgående och av yttersta vikt icke minst i dessa tider, men
den saknar betydelse för frågan om det också existererar en
motsättning verklig demokrati—verklig regeringsmakt. Varje icke
autokratiskt statsskick kan ju icke erkännas vara verkligt
demokratiskt.
I våra dagar blir förkunnaren av denna senare motsättning
varken utskälld eller utskrattad, åtminstone icke i
efterkrigstidens olyckliga Europa. Här ha de konstitutionella statsskicken
antingen brutalt avhysts eller också förnyats i en vida mer
demokratisk anda än före kriget. Men från alla moderna
demokratier — Schweiz möjligen undantaget — höres en enstämmig
klagolåt över svårigheten för att icke säga omöjligheten att skapa
starka regeringar. Detta är åtminstone ett underligt
sammanträffande. Tidens oro och tidens bekymmer äro stora och
enahanda. Kanske beror det på dem. Därmed söker åtminstone
mången ärlig demokrat trösta sig, ehuru med suckan över det
oförnekliga faktum, att de demokratiska principerna i varje fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
