Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Framtidens krig. Av T. Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMTIDENS KRIG 405
kraften av fakta, kan finna dem teoretiskt företecknade och
klarlagda i Moltkes korrespondens, där orden Wien och Paris
förekomma i betecknande sammanställningar. Den fientliga
huvudstadens intagande inträdde genom force majeure i det andra av
de stora krigen, sedan två hindrande härar besegrats, vid Metz
och vid Sedan.
Nästa gång, då europeiska stormakter möttes i kamp, var
världskriget för handen. Hur té sig dess företeelser mot
bakgrunden av det historiska perspektivet? Oaktat tiden torde
vara mogen för en sådan värdesättning, förekomma i litteraturen
få eller inga försök därtill. Liddell-Hart snuddar vid frågan, men
går eljest förbi densamma.
För det första konstaterar man, att strategiska avgöranden,
sådana som förde Napoleons och Moltke d. ä:s stater fråm till det
politiska krigsmålet, icke längre medförde avsedda resultat. Man
kan peka på sådana händelser, som de franska härarnas
besegrande i de första renkonterslagen 1914 och de ryska härarnas
besegrande i ett halvårs oupphörliga och framgångsrika offensiver
1915. Man måste nämligen se förhållandena efter världskrigets
mått. Gannae-segrar, Sedan-katastrofer, från vilka icke en man
av den besegrades hela stridsstyrka undkommer — sådana segrar
äro omöjliga under världskrigets massförhållanden; en företeelse
sådan som Tannenberg-slaget utgör undantag och tillhör
dessutom krigets begynnelsestadium. Må man i stället mäta
segerns kvantitet efter det absoluta måttet av förintade fientliga
stridsmedel. Det konstateras då lätteligen, att sådana katastrofer,
som t. ex. de ryska härarna undergingo våren och sommaren
1915, då fronten fördrevs från Polen till Pripetträsken, och då
iVs million man ryska trupper utströkos enbart genom
kapitulationer, sådana ha aldrig tillförene förekommit i krigshistorien.
Varför räckte de ändock icke till för infriandet av tyskarnas
strategiska mål: ett fredsslut i öster? Därför att det var ett
världskrig, o>ch därför att de krigsmedel, angriparen krossat, trots allt
endast utgjorde en bråkdel av ententens samlade resurser.
Därför, slutligen, att huvudfronten, den i väster, ännu höll. Då
generalstaberna å ömse sidor inriktade sig på att vinna avgörandet
här, var det rätt, nämligen så till vida, att, för så vitt ett för
världskriget i dess helhet giltigt strategiskt avgörande överhuvud
stod att vinna, så var platsen här. Men just här avlägsnades,
efter det första misslyckandet, möjligheterna för ett sådant av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
