- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
410

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Våra domkapitel. Av Yngve Brilioth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅRA DOMKAPITEL

AV PROFESSOR YNGVE BRILIOTH, ÅBO

Det är icke lätt att upptäcka någon större likhet mellan den
grupp av klerker, som biskop Krodegang i Metz omkring år
760 samlade vid sin domkyrka till kanoniskt samliv och
gemensamma andaktsövningar, och den lilla skara lektorer, som varje
onsdag sammanträder i en svensk stiftsstad för att under
biskopens ordförandeskap uppgöra förslag till prästtjänsters besättande
och handlägga andra ärenden. Likväl är kontinuiteten mellan
våra nuvarande domkapitel och deras medeltida föregångare
ofrånkomlig. Den ställer i bjärt belysning den historiska
självvuxenhet, som ger åt den svenska kyrkoförfattningen dess
säregna intresse, men ingalunda alltid främjar dess effektivitet.

Våra nutida domkapitel té sig närmast som kollegialt ordnade
stiftsstyrelser. Ehuru den rättsliga grundvalen för deras
nuvarande sammansättning är att finna i 1687 års förordning om
rättegång i domkapitel, vilken utgör ett bihang till Karl XI :s
kyrkolag, är deras egenskap av domstolar i kyrko- och
skolärenden numera mindre framträdande än deras uppgift som
förvaltningsorgan. Med domkyrkans gudstjänstliv ha de i regel ganska
litet att skaffa. De svenska domkapitlens nuvarande ställning
och uppgifter i kyrkolivet äro emellertid resultatet av en utveckling
föga mindre egenartad än den, som gjort lektorn i historia eller
matematik till de medeltida kanikernas efterträdare. Detta
framträder särskilt starkt vid en jämförelse med den enda reformerade
kyrka, som jämte den svenska (och finländska) bevarat
domkapitelsinstitutionen, den engelska. Ett kommittébetänkande av
år 1927 (Ghurch Assembly: Report of the Gathedrals Gommission)
ger en intressant inblick i olikheten mellan de skilda slagen av
engelska domkapitel, allteftersom de gå tillbaka på medeltida
institutioner eller tillkommit genom senare stiftelser. Gemensamt
för alla engelska domkapitel är emellertid, att de utgöra
korporationer, vilkas uppgifter så gott som helt och hållet hänföra sig
till domkyrkorna, vården av deras egendom och byggnader samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free