Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Våra domkapitel. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA DOMKAPITEL 411
upprätthållandet av gudstjänsten. Rätten att välja biskop
kvarstår visserligen formellt, men är fullkomligt fiktiv, då endast den
person, som utpekas av premierministern, får väljas. För övrigt
intager kapitlet en mycket självständig ställning till biskopen. Det
har till ordförande dekanen, the d e a n, och utan dennes tillstånd
kan biskopen egentligen icke predika i sin egen domkyrka. Ä
andra sidan har kapitlet ingenting alls att göra med stiftets
styrelse. Det är ett av målen för det reformarbete, som nu påbörjats,
att åstadkomma en organisk förbindelse mellan domkapitel och
stift. Alltjämt finnas ju här två kollegiatkyrkor med sina kapitel,
vilka icke ens höra till något stift: Westminster och Windsor.
Det är två olika sidor av det medeltida kapitlets uppgifter, som
fortleva och utvecklats i England och Sverige. Detta var å ena
sidan en korporation med ganska självständig uppgift som
domkyrkans vårdare — det är denna uppgift som de engelska
domkapitlen bevara — å den andra ett biskopens råd, vars bifall
eller råd i vissa bestämda fall krävdes för att ge rättslig kraft åt
hans ämbetshandlingar, och som vid sedisvakans övertog
förvaltningen av biskopsstolen: det är så gott som endast i denna
egenskap, som våra domkapitel fungera. Men å andra sidan har deras
myndighet i stiftsstyrelsen vuxit vida utöver vad medeltidens
klerikala kapitel vågade kräva.
En bestående vinning av den sista domkapitelskommitténs
arbete är den grundliga undersökning om de svenska domkapitlens
historia av dåvarande docenten, numera professor Hj. Holmquist,
vartill den gav anledning. Jämte en mera kortfattad historik
utgav denne en avhandling om De svenska
domkapitlens förvandling till lärarekapitel (Upsala
1908), vilken ingående behandlar uppkomsten av den
organisation, som fastslogs genom 1687 års förordning. Bestämmelsen i
Västerås ordinantia, att inga kapitelämbeten skulle få
återbesättas utan konungens medgivande, avsåg väl icke från början dessas
totala avskaffande. Men berövade huvudparten av sina gamla
liturgiska uppgifter voro de gamla kapitlen dömda att förtvina,
och den radikalare vändning, som reformationen tog från 1539,
blev ödesdiger för deras bestånd. På Erik XIV:s tid hade
prelatkapitlen upphört att existera. I kyrkoordningen av 1571 omtalas
inga domkapitel. Väl uppräknas de personer, som skulle sitta
vid domkyrkorna, och dessa borde varit tillräckliga för att bilda
ett kapitel efter den nya tidens blygsammare anspråk, men de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
