Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Våra domkapitel. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA DOMKAPITEL = 413
prästerskapet. Synnerligen intressant är emellertid den metod att
tillföra kapitlet ett större mått av rent prästerlig sakkunskap,
som tidigt tillämpades i Strängnäs och Västerås, då genom in-
kallande av adjungerade ledamöter från landsbygden kapitlet tid
efter annat utvidgades till con sistorium majus. Det var
tvivelsutan en förlust, att denna form för åstadkommande av
ett organiskt samband mellan stiftsstyrelsen och prästerskapet ej
kom att bibehållas och vidare utvecklas. Johannes Matthie i
Strängnäs strävade att hävda kapitlets prästerliga karaktär gent-
emot lärarelementets hotande övervikt.
Så hade redan motsättningen framträtt och sätter i viss mening
sin prägel på kyrkolagsarbetet. De försök att ge utrymme åt det
prästerliga elementet, som göras i 1680-talets kyrkoordningsför-
slag, ledde dock ej till något resultat. Den enväldiga konunga-
makten fastslog för århundraden den praxis, som trots kyrko-
männens opposition vuxit sig stark. Det ligger något ofärdigt
och tillika något redan föråldrat över Karl XI:s bestämmelser
om stiftsstyrelsernas sammansättning och uppgifter. Själva kyrko-
lagen förutsätter domkapitlens existens och ger på sina håll posi-
tiva riktlinjer för deras verksamhet. Men reglerna för deras:
organisation gavs först några månader efter kyrkolagens stad-
fästande genom förordningen om rättegång i dom-
kapitlen, som väl fastställer formerna för deras verksamhet,
men lämnar ur sikte den andliga sidan i deras uppgift.
Här formulerades emellertid de regler för deras sammansätt-
ning, som ännu äro gällande. Tack vare denna förordning ingår
det ännu i en teologie professors skyldighet att utom sina övriga
åligganden varje vecka sitta i domkapitlet — här gör sig dock
organisationens föråldrade beskaffenhet mindre kännbar. Men
det är onekligen en sällsam konsekvens, att den matematiklärare,
som råkar bli utnämnd till lektor i Skara eller Linköping, där-
med också blir medlem av vederbörande stifts domkapitel — ja,
i vissa fall för en tid kan komma att bli stiftsstyrelsens ledare.
Lektorerna i främmande levande språk och i naturvetenskap ha
icke fått del av detta förtroende — emedan dessa tjänster icke
funnos år 1687. Endast i Göteborgs domkapitel ha på grund av
en förordning av 1719 även två av stadens kyrkoherdar säte och
stämma. Stockholms stads konsistorium har sin säregna sam-
mansättning och erbjuder andra problem, på vilka jag här icke
kan ingå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
