Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Från Finlands ofärdsår. Av Sven Palme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 435
Benämningen »Kagalen» låter mystisk. Saken är emellertid mycket
enkel. Ordet har hebreiskt ursprung och kom så över till ryskan, där
det användes i ringaktande betydelse, till en början om judiska
föreningar, sedermera i allmänhet om politiska sammanslutningar av
oppositionell natur. I Finland blev namnet en hedersbenämning på den
sammanslutning av fosterlandsvänner, som, i den mån detta var möjligt,
ställde sig som vakt kring Finlands lag och kejsarbesvurna rätt.
Snart bildades också en »Kvinnokagal» för bedrivande av verksamhet
bland Finlands kvinnor, vilka under hela denna tid, »ofärdstiden»,
tappert stodo vid männens sida i striden.
Det hela var omgivet med stor hemlighetsfullhet, blott ett och annat
sipprade ut. Allmänheten fick reda på några namn, man visste, att till
Kagalen hörde de främsta bland landets patrioter. Man hade klart för
sig, att denna mystiska sammanslutning styrde och ställde med allt, som
rörde värnandet av Finlands rätt. Men trots allt det dunkel, som omgav
och måste omge Kagalen, hade denna ett oerhört inflytande. Man hade
en obetingad respekt för den och lydde utan opposition dess order och
påbud. Beredvilligheten till tjänst var bland allmänheten storartad,
penningmedel till snart sagt obegränsade belopp ställdes till Kagalens
förfogande, enskilda medborgare offrade under ständig fara från ryskt
håll tid och krafter för vidlyftiga resor enligt Kagalens direktiv eller
för distribution av hemlig] litteratur eller för andra ändamål. Hela den
storartade och till grunden gående organisationen för ett »passivt
motstånd» mot olagliga ryska påbud leddes från Kagalen, som faktiskt
under dessa olycksår utgjorde det lagtrogna Finlands hemliga, men
icke desto mindre effektiva styrelse.
Under senare år har man börjat lyfta på de slöjor, som tidigare höljt
Kagalens verksamhet. Dels äro av trycket utgivna åtskilliga
minnesskrifter av ledande personligheter, behandlande vissa detaljer av striden
eller kortare sammanfattningar, dels föreligga flera skriftliga relationer.
Men först nyligen har en fullständig, hela verksamheten omfattande,
på tryckta och otryckta källor, minnesanteckningar och brevsamlingar
stödd historisk framställning av Kagalens verksamhet sett dagen. Det
är professorn vid universitetet i Helsingfors d:r J. AT. Reuter, som enligt
uppdrag av kvarlevande bland Kagalens medlemmar åtagit sig det svåra
och betydelsefulla värvet. Första delen av boken har nyss utkommit
under den titel, som läses ovan denna anmälan.
Envar, som verkligen vill förstå den märkliga, av underbara växlingar
präglade utveckling, vilken Finland genomgått alltifrån de första ryska
övergreppen och intill frigörelsens dag, bör med tacksamhet hälsa denna
djupgående, spännande, sakrika och objektivt historiska framställning,
som professor Reuter härmed givit oss.
Då man betänker, att det fria, offentliga ordet under större deleji av
ofärdstiden var förstummat och då upplysningar om det som skedde
spredos allenast genom sporadiska skriftliga meddelanden eller genom
från Sverige insmugglade eller från hemliga inhemska små
handtryckerier utgående samt med oerhörda svårigheter distribuerade tryckalster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
