- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
463

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Lantbrukets bristande räntabilitet. Av Gunnar Myrdal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANTBRUKETS BRISTANDE
RÄNTABILITET

AV DOCENTEN GUNNAR MYRDAL

Det svenska lantbruket arbetar som var och en vet just för
närvarande under ett svårt ekonomiskt betryck. Orsaken
ligger ju i en försämrad relation mellan produktionskostnaderna
och prisen på lantbrukets saluprodukter. I synnerhet med
hänsyn till att en så relativt stor del av den svenska lantbruksjorden
bytt ägare under den exceptionellt gynnsamma
krigskonjunkturen, då egendomsvärdena stodo högt, framstår det alls inte
underligt, att många jordbruksföretagare finna det svårt att få
debet och kredit att gå ihop.

Det märkvärdiga är emellertid, att lantbrukarna ha det svårt,
inte bara när prisutvecklingen är ogynnsam utan i själva verket
alltid. Jordbrukets räntabilitet synes vara dålig, inte blott när
konjunkturen ligger emot näringen utan även annars.
Räntabiliteten är svag t. o. m. under de tider, då egendomsvärdena stiga.
Om vi undantaga själva krigskonjunkturen — som obestridligen
var i hög grad förmånlig för lantbrukarna, i synnerhet för de
smärre och även större lantbrukare, som hade en smula rymligt
samvete visavi kristidslagarna — så har man i alla tider, fastän
naturligtvis i olika mån, klagat över jordbrukets betryck. Redan
långt före kriget skämtade man ju om att en egendom avkastar
en ägare vart femte år.

Det är kanske bäst att fixera alldeles klart, vad vi mena med
ett lantbruks räntabilitet. Vi definiera den såsom det
matematiska förhållandet mellan nettoavkastningens penningvärde och
det egna kapitalets storlek. Om ett lantbruk utöver alla
direkta kostnader, inklusive ränta å all gäld, betalar sin utövare
en rimlig arbetslön och vanlig ränta på hans eget i företaget
bundna kapital, så är räntabiliteten normal. Ger egendomen
därutöver ett rent netto, är räntabiliteten övernormalt god. Räcker
åter avkastningen icke till att betala företagaren lön för hans
arbete och full ränta på hans eget investerade kapital, så är
räntabiliteten dålig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free