Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Lantbrukets bristande räntabilitet. Av Gunnar Myrdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTBRUKETS BRISTANDE RÄNTABILITET 465
förbättras, tenderar med andra ord räntabiliteten att stiga över
vad den rådande räntefoten vid jämvikt skulle betinga, så bli till
en början lantegendomarna mera värda. Egendomsvärdena
liksom värdena på allt annat realkapital bildas ju
prisbildningsmäs-sigt såsom en vederbörligt diskonterad summa av väntade
framtida avkastningar. Denna summa har ju nu stegrats. De höjda
egendomsvärdena förverkligas i prisbildningen genom företagarnas
inbördes konkurrens om jorden. Resultatet är, att det blir ett
större egendomskapital att förränta. Vidare lönar det sig under
dessa förändrade förhållanden att utöka och intensifiera
jordbruksdriften. De båda odlingsgränserna tendera att utvidgas»
Denna utvidgning tenderar i sin tur att sänka produktprisen
och att stegra kostnadsprisen, framförallt arbetslönen, ty själva
produktionsutvidgningen innebär en ökning såväl av
produktutbudet som av efterfrågan på produktionsmedel. Processen
fortsätter, till dess räntabilitetsprocenten vid de nya prislägena åter
blivit normal.
I vad mån denna återställda räntabilitetsbalans ernåtts genom
en sänkning av produktprisen och i vad mån den ernåtts
genom en stegring av kostnadsprisen, det beror bl. a. på den
priskänslighet, varmed de olika prisen reagera, d. v. s. på
storleken av den relativa prisändring, som blir följden av en viss
förändring av jordbrukarnas utbud av produkter och deras
efterfrågan efter olika slags produktionsmedel. I detta hänseende ha
vi ju framförallt att komma ihåg, att det svenska lantbruket
numera befinner sig i en mycket strängt kontrollerad konkurrens
med det stora utlandet. Produktprisens — och naturligtvis
framförallt spannmålsprisens — känslighet för förändringar i det
svenska lantbrukets produktion är därför mycket liten. Av denna
anledning kommer hela processen att förlöpa längre än den skulle
göra, om vi även i fråga om saluprodukterna hade en nationellt
mera begränsad marknad, och de prisförändringar, som måste
äga rum, för att den normala räntabilitetsprocenten skall bli
återställd komma nästan uteslutande att gälla produktionsmedlen, i
första hand arbetskraften och det fasta lantbrukskapitalet.
I ett läge som det närvarande åter måste det råda en tendens
till sjunkande egendomsvärden, till en minskad intensitet i
driften och överhuvudtaget en försiktigare kapitalinvestering och en
sänkt arbetsefterfrågan. Räntabiliteten, som endast är ett
förhållande mellan nettoavkastningen och det kapital, som skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
