- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
468

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Lantbrukets bristande räntabilitet. Av Gunnar Myrdal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468 GUNNAR MYRDAL

på framtiden, så ligger ju däri till en början, att de komma att
konkurrera upp egendomarna till ett pris, som är högre än det
värde, som på lång sikt kan förräntas. Vidare innebär denna
optimistiska inställning emot framtiden, att jordbrukarna på dessa
egendomar, vilkas värden hållas för högt uppskruvade, komma
att investera kapital och sysselsätta arbetskraft i en större
utsträckning än som på lång sikt verkligen är lönande. Med ett
ord: de lägga jordbruksdriften alltför intensiv. De bygga för
dyrbara och tekniskt fullkomliga byggnader, de hålla sig med
för stor ladugård, de bruka jorden för väl, de kosta för mycket
på dikningar, röjningar, vägbyggnader, stenbrytningar o. s. v.
De underlåta att lägga ned jord, som egentligen inte lönar sig
att odla. Härigenom komma de att efterfråga mera
produktionsmedel än de eljest skulle ha gjort, framför allt arbetskraft och
lånekapital, och därmed stegra de sina kostnadspris. Genom den
alltför intensiva driften ökas utbudet av jordbruksprodukter, och
prisen tryckas ned. På alla dessa olika vägar tenderar
jordbrukarnas alltför optimistiska inriktning att sänka jordbrukets
räntabilitet under normalitetsgränsen. Till att stegra denna räntabilitet
räcka under sådana förhållanden inga som helst yttre medel.
Orsaken ligger nämligen ytterst i jordbrukarklassens psykologi.

Då det gäller att pressa upp intensiteten i jordbruksdriften till
en oräntabelt hög nivå, har jordbrukarnas subjektiva optimism en
god hjälpare i jordbrukarnas yrkeskärlek och yrkesstolthet. Varje
god hantverkare vill göra ett gott arbete, och ett gott arbete
betyder någonting som är hållbart och varaktigt. Varje ingenjör
har en böjelse att vilja konstruera sina maskiner, broar eller hus
mera tekniskt fullkomliga än det rent ekonomiskt sett är lönande.
Och varje god jordbrukare, som verkligen har ett yrkesintresse i
sitt arbete, har på samma sätt en benägenhet att driva sitt
jordbruk till en högre intensitet, än som är räntabelt. Det känns
naturligtvis hedersamt att bruka sin jord så bra som det över huvud
taget är möjligt, att ha förstklassiga byggnader och moderna
inventarier.

Från företagarens egen ekonomiska synpunkt är det emellertid
givet, att en maskin kan bli tekniskt för fullkomlig, om nämligen
de tekniska fördelarna kosta mer än de ge. Det är likaså givet,
att ett lantbruk kan drivas för bra, om nämligen den tekniskt mera
intensiva driften stegrar kostnaderna mera än inkomsterna. Vi
tala i nationalekonomien om »den avtagande avkastningens lag»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free