Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sverige i Genève. Av N. Liliequist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE I GENEVE 483
mot hans utnämningsåtgärder och bättre än något annat visat,
att han gått en gyllene medelväg. Sekretariatets ursprungliga
tjänstemannakår valdes verkligen med en ofta beundransvärd
urskiljning bland män, som, obundna av fördomar från tidigare
verksamhetsfält, i folkförbundets tjänst funno det rätta bruket
för framstående personliga egenskaper. Framför allt av vikt är
i detta sammanhang den ringa utsträckning, i vilken diplomatiska
tjänstemän kommo att ingå i sekretariatets personal.
Då nu förbundsförsamlingen riktat sin kritik gentemot en senare
tids praxis i utnämningsfrågor, förtjänar det väl att utsägas, att
denna kritik tager en smula fel på adressaten. Ha
missförhållanden yppat sig — och det ha de, därom råder ingen tvekan
— så ligger nog felet därtill i första hand mindre i sir Erics
goda vilja än i den påtryckning från skilda håll, varför han ofta
utsatts och tydligen tvungits giva vika.
Dessa missförhållanden ha icke sin grund uteslutande däri,
att principen om förtjänst och skicklighet som enda
befordringsgrund rönt intrång av nationalitetsprincipen. Även inom den
ram, som angives av dessa båda principer, hade personvalet
förvisso icke behövt skatta åt en utveckling, som är
folkförbundstanken främmande. Men i samma mån, som skilda stater lyckats
vinna gehör för kraven på plats för sin nationalitet, ha de också
begagnat tillfället att utnyttja denna framgång till att i ständigt
växande utsträckning besätta posterna med diplomatisk personal.
Skarpast kommer kanske detta missförhållande till uttryck på
ämbetsverkets ledande befattningar, undergeneralsekreterarne.
Från att i sekretariatets ursprungliga organisation ingen av dessa
kommit från diplomatisk tjänst i sitt hemland har utvecklingen
nu gått så långt, att flertalet av dessa befattningshavare tjänat
sina sporrar i sina staters officiella utrikestjänst. Utan att,
åtminstone i detta sammanhang, vilja ifrågasätta vederbörandes
duglighet för de nya befattningarna kan man icke komma ifrån
den tanken, att varje nytt kriterium på lämplighet för en
uppgift med nödvändighet måste inskränka den personkrets, som
kan ifrågakomma för ett val, och därmed också — och detta
icke blott i teorien — medför ett uppgivande av de krav, som
enligt sakens egen natur ensamma borde vara avgörande.
Men orättfärdigt vore det att vältra skulden härför på andra
än dem, den egentligen vederbör. Och därför kommer förvisso
förbundsrådet att känna kolen glöda på sitt huvud, då det nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
