Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Arbetarbildning och folkbildning. Av Oscar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARBILDNING OCH
FOLKBILDNING
AV LEKTOR OSCAR OLSSON
Redaktionen har haft nöjet mottaga nedanstående artikel, vari förf., såsom
bekant en framststående folkbildningsman, behandlar ett viktigt
bildningsproblem ur delvis andra synpunkter, än dem som kommit till uttryck i Svensk
tidskrift.
Folkbildningsarbetet har under de båda senaste årtiondena
helt ändrat karaktär och blivit ställt inför alldeles nya
problem både ifråga om innehåll och form, ifråga om principer,
organisation och arbetsmetoder. I den från arbetarhåll uppställda
motsättningen mellan »arbetarbildning» — eller rent av
»klasskampsbildning» — och »folkbildning» möta vi alla dessa problem.
I England har problemet grundligast genomdiskuterats, tack
vare den motsättning i den engelska arbetarvärlden alltsedan 1908
som fått sitt uttryck i oppositionen från the Plebs League mot
Ruskin College och the Workers’ Educational Association.
Plebs League hävdar utan tvekan att ingen samverkan kan äga
rum mellan arbetarklassens bildningsarbete och det allmänna
folkbildningsarbetet. De två äro artskilda. En arbetarnas
samverkan i folkbildningsarbetet med det borgerliga samhällets
institutioner, t. ex. universiteten, vore enligt dess åsikt lika absurd
som om arbetarrörelsen samtidigt utgåve en socialistisk och en
borgerlig arbetartidning. Ty den allmänna kulturen och
bildningen är borgerlig, är den härskande klassens kultur och
bildning. Den står i motsättning till arbetarklassen, vars
bildningsarbete helt och uteslutande bör inriktas på att skapa vapen för det
kapitalistiska samhällets störtande. Det är inte samma kunskaper
om samhället och samhällsutvecklingen, som äro behövliga eller ha
intresse för den samhällsbevarande och för samhällsomstörtaren.
Synpunkten på samhällsutvecklingen underifrån intresserar inte
den härskande klassen, varför dess vetenskap är utan betydelse
för arbetaren. Det är också en annan social inriktning arbetaren
måste ha i sin kamp för det orättfärdiga samhällssystemets
störtande och för uppbyggandet av ett rättfärdigare samhälle. Följ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
