Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Arbetarbildning och folkbildning. Av Oscar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARBILDNING OCH FOLKBILDNING 493
att man vad den beträffar måste koncentrera sig på något slags
elit i arbetarklassen. Efter de lidanden världen nu genomgått och
genomgår borde det stå klart att kultur och civilisation inte kunna
räddas genom upplysta ledare i spetsen för obildade massor. Alla
civilisationer hittills ha störtat samman på grund av att de skapats
och uppburits av ett tunt överskikt kulturmänniskor, som för sitt
verk varit beroende av att folkets stora massa hållits i trältillstånd
med så blygsamma materiella och andliga behov att den aldrig vare
sig förstått eller känt sig delaktig av de högsta kulturvärdena.
På grund därav har den inre och yttre motståndskraften alltid
varit underminerad när hemsökelsens stund kommit. Så kommer
det att gå med vår kultur också utan hög bildning bland de stora
massorna. Världskatastrofen och bildningen ha just nu en
kapplöpning för livet, för att tala med Wells. Och bildningen måste i
detta sammanhang tydas som den allmänna folkbildningen. Eller
arbetarbildningen — gärna det!
Men den bildningen räknar med andra värden än den
traditionella högre bildningen, inställd efter universitetens och
vetenskapsmännens krav och behov. Här är det inte fråga om skolungdom
eller universitetsstudenter som skola bli någonting. Utan här är
det fråga om vuxna människor som äro någonting och söka högre
bildning för att bättre bli just vad de äro. Bildning inte i första
hand för att få det bättre utan för att bli bättre. Även härför
behövs det ibland systematiskt kunskapsinhämtande i
sammanhängande, t. o. m. i akademiska kurser under tränade fackmän. Men
bara ibland, när behovet av sådana tränger sig fram hos den
bildningssökande, som då får det levande intresset för sådant
skolarbete eller akademiskt arbete på ett visst begränsat område.
Bildningsarbetet får emellertid inte vara begränsat till sådana
exklusiva kurser. Dessa äro tvärtom tillfälliga inslag i det under
hela livet fortsatta allmänna bildningsarbete som ingår i de
dagliga vanorna och vardagsumgänget. I det gamla Sparta voro alla
medborgare, d. v. s. aristokratien, indelade i matlag efter
krigskamratskapet, i vår tid måste hela arbetarklassen indela sig i
»andliga matlag» efter vapenkamratskapet i samhälls- och
kulturarbetet. Det behöver inte bli någon ny betungande organisation,
det kan vara det vanliga umgängeskotteriet. Detta, som vi i
Sverige kalla den folkliga studiecirkeln, blir grundvalen för
arbetarbildningen. På de regelbundna sammankomsterna, en gång i
veckan eller två gånger i månaden, kan det kamratliga samtalet röra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
