Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harmoni och samhällsmakt. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 ELI F. HECKSCHER
Vill man försöka bilda sig en föreställning om sammanhangen
på detta område, så förefaller det emellertid vara klokast att ej
på alla punkter hålla sig enbart till den samförståndstanke, som
varit uppe i sammanhang med arbetsfredskonferensen, utan lägga
märke också till andra »lösningar av den sociala frågan». En hel
del av dessa s. k. lösningar skulle förmodligen falla ihop av sig
själva efter en helt kort tid, men andra vore säkert möjliga att
genomföra och kanske rent av ganska svåra att igen upphäva,
om de en gång kommit till stånd; och det är därför skäl att göra
klart för sig, vilka konsekvenser de skulle medföra. Det kan då
vara lämpligt att skilja på tre olika fall, som visserligen ha mycket
gemensamt men också åtskilligt som skiljer dem åt:
intressegemenskap inom varje särskilt företag, inom de särskilda
yrkesgrenarna eller näringarna och, till sist, över hela linjen.
Vad då först beträffar en samorganisation av arbetsgivare och
arbetare inom varje särskilt företag, så saknas icke försök
därtill. Vad man kallar industriell demokrati har ofta, kanske
oftast, denna innebörd, och vissa andra organisationsformer,
sådana som vinstandelssystemet för arbetare samt arbetarnas
delaktighet i företagskapitalet, ha det i ännu högre grad. Utan
formliga beslut kan man dessutom finna samförståndet av denna
typ i några av våra sämst arbetande näringar, förmodligen främst
inom byggnadsyrkena, där arbetsgivare och arbetare glatt och
villigt slå sig ihop om alla slags höjningar av löner och priser,
på avnämarnas bekostnad.
Till en början må det sättas ett stort frågetecken vid den
föreställning som kanske främst ligger till grund för dessa ständigt
på nytt uppdykande planer, nämligen att de skulle uppmuntra
arbetarna till ökade ansträngningar. Skola arbetarna få sin
ersättning bestämd efter företagets resultat, så komma de med
skäl att bli mycket misstänksamma mot sådana siffror som
föreläggas dem, och det är ingalunda uteslutet att nya
tvisteämnen därigenom skapas utan att gamla försvinna. Även oavsett
detta kan man betvivla vinstandelssystemets stimulerande verkan.
Det är nämligen allbekant, att verkan av ett ackord försvagas,
ju mindre det bestämmes efter den enskilde arbetarens
ansträngningar, ju mer det beror av hela arbetargruppers produktresultat.
Men ett vinstandelssystem skulle vara ännu längre från ett vanligt
ackord genom att icke låta ersättningen utgå ens efter alla
arbetares gemensamma produktkvantitet utan efter företagets vinst;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
