Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harmoni och samhällsmakt. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARMONI OCH SAMHÄLLSMAKT 539
Så som jag nu har konstruerat sammanhanget ligger det kanske
ett stycke ifrån stundens problem. Vad som för närvarande är
det viktigaste tar nämligen en åtminstone Utvärtes sett annan
gestalt, därför att det hänger ihop med de stora organisationerna
på arbetsmarknaden. De ha skapats som parternas
stridsställningar mot varandra, men för att de skola förlora denna prägel
fordras det ej ens att dessa förena sina krafter utan bara att den
ena låter sitt motstånd falla mot den andras åtgöranden, och ett
sådant offer anse förmodligen många att samförståndstanken är
värd. Det gäller därför att tänka sig in i vilka konsekvenser detta
skulle föra med sig. Så som läget just nu är hos oss, skulle det
förmodligen i praktiken komma att betyda, att arbetsgivarsidan
gåve med sig, ty den är redan förut den svagare, bl. a. genom
att ej omfatta mer än två tredjedelar av den arbetsmarknad, som
ligger under fackorganisationernas domvärjo; men principiellt
sett skulle också motsatt möjlighet vara tänkbar.
Medlet för behärskning av situationen är därvid tydligen
rekryteringen av arbetskraften. Trots allt tal om »paragraf 23» ha
arbetarorganisationerna redan nu faktiskt i stor utsträckning
avgörandet över vilka som skola antagas vid en fabrik och, i kanske
-något mindre utsträckning, också över vilka som skola avskedas.
Närmaste verkan härav har blivit, att de oorganiserade inom den
egentliga industrien nästan utplånats från jordens yta, helt
enkelt genom att avstängas från arbete. I den mån fackföreningarna
äro öppna, d. v. s. ta emot hur många medlemmar som helst,
har detta läge emellertid större intresse ur tanke- och
handlingsfrihetens synpunkt än i egentligt ekonomiskt hänseende. Men
frågan inskränker sig ej till ett val mellan organiserade och
oorganiserade utan sträcker sig också till valet mellan olika bland
föreningarnas egna medlemmar. Det vore för mycket begärt, att
organisationerna därvid skulle tjäna det ekonomiska livets syften,
ty de stå ej på något sätt i förbindelse med efterfrågan på
näringens produkter; och det enda man kan vänta är därför, att de
låta leda sig av helt andra synpunkter än de olika arbetarnas
effektivitet. Att resultatet då närmast kommer att gå ut över
ungdomen är ej osannolikt, och kanske har ungdomsarbetslösheten
något sammanhang därmed.
Emellertid inträder det en avgörande förändring i hela
problemet, om fackorganisationerna göras slutna, ty en sluten
organisation, som har makten över arbetarnas anställning i sin hand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
