- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
570

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Charles Dickens i ny belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

570 LITTERATUR

fadern senare ständigt ansatte honom med begäran om penningar.
Som bekant har Dickens skapat sin Mr. Micawber över fadern, John
Dickens. I romanen (David Copperfield) har emellertid Dickens dolt
de fulaste sidorna i faderns karaktär, och även eljest uttalade han
sig alltid offentligt förmånligt om honom. Straus visar, att det
aldrig borde ha varit behövligt för denne att rycka sonen i förtid ur
skolan och skicka honom från hemmet. Fadern hade en inkomst
av £ 200, och på den tiden var det en tillräcklig summa för att sörja
anständigt för en familj. Men John Dickens hade ingen hand med
pengar. Han levde alltid över sina tillgångar och befann sig därför
rätt ofta i vad han kallade »moments of difficulty». Det var utan
familjens hjälp och trots faderns oförutseende och dårskaper, som
Dickens lyckades arbeta sig upp och som reporter förtjäna ett
blygsamt uppehälle. Under senare år understödde han frikostigt fadern,
fast han aldrig kunde glömma den hopplöst sorgliga barndom, som
denne onödigtvis berett honom.

Den känsla, som sporrade den unge Dickens att arbeta sig upp,
var hans första kärlek. Föremålet var som nämnt Maria Beadnall,
niéce till en förmögen bankdirektör i Lombard street. Dickens
älskade henne passionerat. Maria, i själva verket en liten obetydlig
docka, var oförmögen av varje djupare känsla. Förövrigt ingrep
familjen, ty Dickens var ej ett parti att stå efter: en fattig reporter,
mänskligt att döma utan framtid. Den unga flickan sändes till Paris,
och när hon återvände var sagan all. Tjugo år därefter, när Dickens
själv var fader till nio barn och hon var gift och hade en dotter,
skrev hon till honom. En brevväxling utspann sig, och slutligen
möttes de. Därmed var det väl slut med de sista ömma känslorna, ty
den förtjusande, barnsliga Dora hade under tiden förvandlats till en
korpulent Flora.

Strax efter det att Dickens genomlevat sin första kärlekshistoria,
gjorde han bekantskap med familjen Hogarth och dess fyra döttrar.
Huruvida han mest älskade Kate eller Mary, visste han väl aldrig
riktigt själv. Säkert är, att han vid 24 års ålder gifte sig med Kate,
som var något äldre. Besynnerligt nog flyttade Mary med till deras
nya hem. Ett år därefter bortrycktes hon av en sjukdom. Dickens
kunde aldrig glömma henne, hon var och förblev hans Beatrice. Sex
år efteråt skrev han till svärmodern: »Jag har upptäckt en stor
likhet mellan Mary och Georgina, en likhet så stark, att mången gång,
då hon, Kate och jag sitta tillsamman, förefaller det mig som om
allt vad som hänt endast vore en hemsk dröm». Så småningom
kom också Georgina att intaga Marys plats som föremålet för hans
svärmeri.

Käte födde honom tio barn under loppet av sexton år. Då de
varit gifta i tjugo år, skrev Dickens till Forster: »Stackars Catherine
och jag äro ej skapade för varandra, och det finnes ingen hjälp
härför. Icke blott att hon gör mig olycklig, utan jag gör också henne
olycklig». Slutet blev också att de separerade. Saken väckte ett
kolossalt uppseende, ty skilsmässor voro på den tiden oförlåtliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free