Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1928 - Sovjetunionens yttre läge - Balkanhärvan och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
europeiska politiska situationen icke skulle kunna vara annorlunda, om man där
inriktade sig på att moraliskt förbereda ett inom kort förestående ryskt
krigiskt angrepp på Västerlandet.
»Randstatsfronten» i sin helhet har emellertid stärkts. Även i
Lettland — den hittills mot Ryssland mest välsinnade av randstaterna —
ha Moskvas vänner mötts av ett bakslag. Ur defensiv synpunkt är
denna linje sålunda fast. De offensiva förberedelserna västerifrån ha
däremot aldrig existerat annat än i rysk propaganda.
Bakslaget i Kina har väckt stor förstämning i ledande Moskva-kretsar.
Man har emellertid måst finna sig i utvecklingen, huvudsakligen därför
att man helt enkelt saknar resurser att med rubler och vapenleveranser
fullfölja den högst dyrbara kommunistiska offensiven i Mittens Rike,
som nu återigen har en centralregering med en viss auktoritet.
Försöken att i samband med konung Amanullah’s Moskva-besök förra
senhösten definitivt indraga Afghanistan i den ryska intressesfären ha
även misslyckats. Trots den mest storartade proletäriska uppmärksamhet
och uppvaktning motstod den orientaliske monarken alla svårare
frestelser i denna riktning. Den närmare Östern håller liksom den Fjärran
Östern på att befria sig från det tidigare starka Moskva-inflytandet.
På de världspolitiska vädjobanorna har Moskva-regeringen länge
strävat att vinna U. S. A:s stöd eller åtminstone erkännande.
Ansträngningarna i denna riktning ha fördubblats efter brytningen med England.
Utan minsta tvekan bestod man sig också i Moskva i somras med gesten
av en snabb och oreserverad aslutning till Kellogg-pakten. Effekten
torde mellertid knappast ha varit den avsedda. Rysslands verkliga
fredsvilja prövas efter helt andra kriterier. Det amerikanska presidentvalets
utgång torde ej heller komma att innebära någon förändring i
Washingtons hållning till Moskva.
Det yttre läget är sålunda ur Moskva-regeringens synpunkt allt annat
än gynnsamt. De avsevärda utrikespolitiska framgångarna under åren
1924—26 ha följts av svåra motgångar under 1927 och 1928. Den
utrikespolitiska lågkonjunkturens sammanfallande med ett synnerligen
svårt läge i inre-politiskt och ekonomiskt hänseende öppnar ur
allmäneuropeisk synpunkt högst vittutseende perspektiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>