- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
4

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur Sverige regeras. Studier i statskalendern. Av Junius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och deras områden hållas skilda från början till slut; det faller
ingen in att en högre ämbetsman inom förvaltningen, sådan som
en Ministerialdirektor eller Unterstaatssekretär, skulle kunna bli
Reichsgerichtsrat, ledamot av högsta domstolen.

Men om det finns ett land, där denna del av Montesquieus
maktfördelningslära icke har kommit att genomföras, så är det Sverige.
Nära nog alla försök att skilja på förvaltning och rättskipning
ha här hejdats innan de medfört en uppdelning av statens tjänare
i enbart domare och enbart förvaltningstjänstemän. Av själva
rättskipningens sammanblandning med förvaltningsuppgifter har
Sverige kanske haft mindre än de flesta fastlandsstater, och efter
Regeringsrättens tillkomst, som avlastat även administrativa
rättsfrågor från Statsrådet, finns ej mycket kvar därav. Men det
förhåller sig helt annorlunda med själva personalen på dessa två
områden; där är sammanföringen nästan komplett.
Häradsrätterna få tjäna som plantskolor icke blott åt blivande domare,
liksom i viss mån också åt advokater, utan också åt en mängd
rent administrativa ämbetsmän; alla få de från fyllda 25 års
ålder sitta som tillförordnade ensamdomare med enbart nämnden
vid sin sida och göra det också. Icke heller i följande stadier av
sin utbildning hållas de två grupperna skilda, utan de unga
juristerna kunna »gå i hovrätten» och »gå i verken» parallellt.
Fortsättes den förra av dessa uppgifter tillräckligt länge, så kräver
den visserligen i så hög grad sin man, att övriga
befordringsutsikter tills vidare måste lämnas åsido, och det kunde se ut som om
skiljovägen mellan rättskipning och förvaltning därmed till sist
vore nådd. Men det är långt ifrån fallet.

Här är det nämligen som Justitierevisionens verkliga uppgift
inom det svenska statslivet tar vid. Till detta verk övergår flertalet
mer kvalificerade hovrättsjurister på ett tidigare eller senare —
vanligen tidigare — stadium av sin bana. Och den officiella
delen av den uppgift som där väntar dem, nämligen att vara
föredragande i Högsta Domstolen, sträcker sig endast undantagsvis
utanför de (till)förordnade revisionssekreterarnas krets. De
ordinarie — jämte åtskilliga av de förra — ha en helt annan
verksamhet; inom revisionen inskränker sig deras uppgift till att
vara tjänstlediga. De utgöra helt enkelt en särskilt förordnad
och avlönad skara, från vilken personer tas till alla möjliga
viktiga administrativa eller legislativa uppgifter, ungefär på samma
sätt som man i länder med jury-institution har en »panel» bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free