- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
9

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hur Sverige regeras. Studier i statskalendern. Av Junius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det kan ej gärna nekas, att en sådan fara ibland föreligger vid
hovrättsjuristers placering på ledande administrativa poster.

Svårigheten inskränker sig för övrigt icke till den
osjälvständighet utanför den speciella fackutbildningens område som ligger
häri. Också i övrigt äro specifika domaregenskaper ganska olika
dem som skapa goda förvaltningschefer. Domaren kan svårligen
pröva alltför omsorgsfullt, alltför noga väga skälen för och emot;
men liksom alla handlingsmänniskor måste åter den ledande
ämbetsmannen för att kunna väl fylla sin uppgift ha förmåga att
raskt och i någon mån instinktivt fatta beslut och genomdriva
deras tillämpning; han behöver stark vilja, initiativkraft och
konstruktiv fantasi, medan domaren — och ännu mer lagskrivaren
— främst behöver skarpsinne, kritik, försiktighet och
rättskänsla. Sällsyntheten inom vår förvaltning av de förra
egenskaperna i jämförelse med de senare ger ett intryck av hur
domstolsjuristerna sätta sin prägel på den, långt utanför de platser som
direkt fyllas av sådana jurister själva. Å andra sidan är det
givet att just egenskaper av den senare kategorien ha sitt stora
värde ej minst i politiskt upprörda tider, då stundens okunniga
och av trånga partidoktriner styrda maktägare kunna känna
böjelse att tumma både på rättsordningen och på andra av statens
varaktiga intressen.

Det är ganska lärorikt att draga en parallell mellan denna
situation och den som i England följer av att domarna utgå ur
advokaternas led. Advokaten är där, och kallas offentligen, domarens
»broder», båda äro medlemmar av samma medeltida skråorganisationer,
Inns of Court. Båda stödja också i förening av alla krafter det
system som gör gällande rätt till en juristernas hemliga lära, där
ingen lekman kan finna sig till rätta, och som lägger hela
processledningen i advokaternas hand, vilket allt gör dem oumbärliga
och sätter dem i stånd att i en annorstädes okänd utsträckning
brandskatta den rättssökande allmänheten och moraliskt
misshandla de hederligaste icke-juridiskt bildade vittnen. Intet av
detta skulle ha kunnat leva kvar, om domarna icke känt sin
solidaritet med en advokatkår för vilken det har betytt ständigt
flödande rikedomar. Nyligen har påpekats, att ett av de
färgstarkaste skotten på detta blomstrande träd, f. d. advokaten F. E.
Smith, sedermera lordkansler och mycket annat under namnet
earl av Birkenhead, aldrig skulle ha kommit på idén att 180 000
kronor om året vore en svältlön och -pension som ej tilläte honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free