- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
12

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur Sverige regeras. Studier i statskalendern. Av Junius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kuriösa lösningar ha därför måst tillgripas på denna punkt. Gång
på gång ha närmast föregående regerings statssekreterare fått
rycka in som konsultativa medlemmar av den nya; och då de
två regeringarna nästan alltid haft olika färg, har följden blivit
att de avgående sett sina närmaste medhjälpare gå över till
fienden med sin förvärvade insikt i deras planer. Tydligen har
detta varit ägnat att minska regeringsmedlemmarnas lust att
förtro sig åt revisionssekreterarna-statssekreterarnas absoluta
opartiskhet, vilket ju utgjort en hörnsten i systemet sådant som
det förut varit; och följden härav har i sin tur varit en önskan
att göra partimedlemmar till statssekreterare och därmed till
blivande »konsulter», något som åter i sin ordning måste leda
till att antingen politisera hovrättsjuridiken eller också sätta
den ur spelet i statsarbetets centrum.

Det senare förutsätter emellertid just den skilsmässa mellan
handläggning av en frågas materiella innehåll och dess juridiska
form som fortfarande är fullt ut lika främmande för svensk
statsförvaltning som den någonsin varit, trots att ett par särskilda
byråchefer för lagärenden kommit till inom departementen. En
omläggning på denna punkt kunde kanske också föranledas av
att de politiska departementscheferna ha behov av medhjälpare
med helt annan administrativ och materiell sakkunskap än deras
opolitiska föregångare behövde. Man måste därför räkna med
möjligheten av att de svenska departementen, trots den samtidiga
tillvaron av fristående centrala ämbetsverk, nu mer än förr skulle
ha nytta av det slags, i andra länder tillgodosedd, kumulerad
erfarenhet på departementets eget område som statssekreterarna
aldrig få tid att förvärva på sin vanligen korta väg mellan Nedre
Justitierevisionen och Högsta Domstolen eller någon annan hög
befattning utan samband med det departement vars
ämbetsmässiga ledning en tid varit dem anförtrodd.

Men allt detta är svåra frågor, vid vilkas lösning det gäller
att ej offra det myckna livskraftiga vårt gamla system
fortfarande har i behåll; och det faller helt och hållet utanför
planen för dessa studier av den svenska statsmakten sådan den
är att framlägga några reformförslag.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free