Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Tio år efteråt. Av fil. d:r Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politisk ruin 1919 hörde till ordningen för dagen, konstateras
ett krafternas återhämtande i långt snabbare takt än någon för
tio år sedan vågade hoppas.
En berömd amerikansk finansexpert, Bernard M. Baruch, som
1919 var med om att utarbeta Versaillesfördraget, har i
tidskriften Current History för november 1928 sökt sammanfatta sina
intryck av världskrigets ekonomiska och industriella följder,
sådana de kunna skönjas tio år efteråt. Den bild han upprullar
är förvånande ljus. Baruch anser sig bl. a. kunna konstatera,
att »världen nu disponerar många flera materialkällor och
använder många flera materialsubstitut än den skulle ha gjort
utan den erfarenhet, som vanns vid fyllandet av krigets
omättliga krav». Han påpekar även, att industrikapaciteten ökats och
att standardiseringstendenserna, särskilt i Amerika, vuxit i förut
oanade proportioner och t. o. m. börjat mot sig uppkalla en
viss reaktion. Han understryker, att samfärdsmedlen med
tillgodogörande av krigsårens erfarenheter formligen revolutionerats
genom motorteknikens och luftfartens framsteg, att regeringar
och folk under kriget och åren närmast därefter fingo genomgå
lärokurser i sparsamhet, som sedermera visat sig hälsosamma,
samt att »ekonomiska krafter nu operera med växande frihet
tvärs över alla politiska gränser i världen». Statsmän,
finans- och industriledare ha, säger han, bragts till allt klarare insikt
om »krigets förintande makt», och därmed ha de i allt större
utsträckning vunnits för en fredsrörelse av helt annat slag än
den före världskriget vanliga, som »huvudsakligen låg i
händerna på privatpersoner, vilkas agitation ej togs alltför mycket
på allvar av praktiska män». Den mörka punkten på Baruchs
ljusmålning är hans påpekande av att hela västerlandet trots ett
årtionde av fred alltjämt har att dragas med kolossala skulder,
varjämte »kriget i halva Europa så fullständigt gjort slut på den
egendomsbas, varpå konstitutionell styrelse ytterst vilar, att fri
hand givits åt politiska klickar och diktatorer att styra utan att
rådfråga folkets vilja». Krigsmålet att göra världen »safe for
democracy» har synbarligen icke uppnåtts.
Bernard M. Baruchs optimistiska syn på världskrigets
ekonomiska efterverkningar är efter allt att döma väl starkt influerad
av de senaste årens högt prisade välstånd i Förenta staterna,
men några av hans påpekanden ha dock sitt värde som bevis
för riktigheten av den gamla satsen, att ingenting är så ont, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
