- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
37

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorenzo Hammarsköld på den politiska vädjobanan. Av Erik Fahlbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

huvudstaden, och dessutom hade han ju händerna fulla med de litterära
arbetena. Vid riksdagen 1815 träffa vi honom emellertid åter på
riddarhuset, där han tar till orda i kulturella frågor — portofrihet
för tidskrifter, utgivning av arkivalier — samt uppträder i
skolfrågor vid sidan av den gryende liberala oppositionens stora ljus
prosten greve Fr. B. von Schwerin, vars sympatier för den nya
vitterheten fört honom till den litterära romantikens läger.
Härtill få vi anledning att senare återkomma. Å urtima riksdagen
1817—18 talar Hammarsköld vid flere tillfällen i kulturella
frågor, vädjande till ståndets »Adeliga Magnanimitet» beträffande
understöd åt konsten o. s. v. Nu yppar sig även ett tillfälle för
rent politiskt ställningstagande. Saken gällde återigen
representationsfrågan.

Det sedan 1809—10 års riksdag vilande radikala
representationsförslaget, avlämnat av K. U. med det av A. G. Mörner
författade berömda memorialet av den 24 mars 1810 och
innebärande en total ombildning av ståndsriksdagen till en
tvåkammarrepresentation enligt Sieyès’ recept, hade i tysthet lagts till
handlingarna av 1815 års ständer. I stället hade man begynt slå in
på de partiella reformernas väg, därmed anvisande utvecklingen
under de närmaste femtio åren. K. U. vid 1817—18 års riksdag
fortsatte härmed efter påstötningar från stånden. I sitt
memorial n:r 35 av den 12 maj 1818 förslår utskottet några smärre
ändringar i R. O., avseende tillträde till stånden av dittills
orepresenterade. Utskottet säger sig hava framgått varsamt, enär
den svenska statsförfattningen, lika stark genom sin grund som
vördnadsbjudande genom sin ålder, blott krävde smärre
ändringar för att tillgodose de från riksförsamlingen hittills uteslutna,
vilka hänvisades antingen till bonde- eller borgarstånden,
lagstiftande maktens reella del, eller till de tvenne högre stånden,
representationens idella hälft. På så sätt bibehölle man den
beprövade ståndsförfattningen, väl besinnandes att det gällde
»byggnadens förbättrade inredning och skick», ej dess nedrivning.
En helomvändning sålunda i konservativ rikting från
revolutionsriksdagens radikala projekt. När detta K. U:s betänkande
föredrogs hos R. o. A. upplästes ett memorial av Lorenzo
Hammarsköld, vari han varmt anslöt sig till grundtanken i
utskottsförslaget. Vägledd av historiens lärdomar hade han funnit, att en
stats representation lika litet som dess språk kunde godtyckligt
ombytas eller förändras. Språket liksom folkrepresentationen äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free